Tidligere prisoverrækkelser

Mottagare av forskningspris

Mottagare av forskningspris

Mottagare av forskningspris

Lektor Søren Overgaard

Institut for Medier, Erkendelse og Formidling, Københavns Universitet.

Efter at have forsvaret sin PhD i Aarhus i 2002, tilbragte Søren Overgaard nogle år som lecturer ved Department of Philosophy, University of Hull, UK, men er siden 2012 fastansat på Københavns Universitet. Overgaards forskningsindsats vedrører forholdet mellem fænomenologi og bevidsthedsfilosofi. Hans bidrag spænder fra dybdegående analyser af Husserls og Heideggers filosofi over forsøg på at bringe den analytiske og den fænomenologiske filosofi sammen (bl.a. via sammenlignende studier af Wittgenstein og Levinas), til mere tekniske systematiske analyser af bl.a. perception og social kognition. Overgaards PhD afhandling Husserl and Heidegger on Being in the World blev i 2004 publiceret i den mest prestigiøse bogserie i fænomenologi, serien Phaenomenologica. Sidenhen har han bl.a. udgivet monografien Wittgenstein and Other Minds, ligesom han har medredigeret The Routledge Companion to Phenomenology og The Cambridge Companion to Philosophical Methodology. Han er en af tre hovedredaktører for bogserien Routledge Research in Phenomenology, som han var med til at starte, og som har udviklet sig til et af de mest spændende outlets for systematisk fænomenologisk filosofi.

Overgaard har i mere end 10 år været medarrangør af The Copenhagen Summer School in Phenomenology and Philosophy of Mind - en sommerskole som hvert år bringer omkring 100 PhD studerende til København fra hele verden – ligesom han siden 2017 har været præsident for det Nordiske Selskab for Fænomenologi. Overgaard har været inviteret som foredragsholder over det meste af verden, og med god grund. Han er en fremragende eksponent for den type filosofi der fusionerer ideer fra fænomenologi og analytisk filosofi og han har via sit arbejde på Center for Subjektivitetsforskning, hvor han er en af kernekræfterne, været med til at gøre Københavns Universitet til internationalt førende på det område.

Docent Daniel Möller

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Daniel Möller disputerade 2011 på avhandlingen Fänad i helgade grifter: svensk djurgravpoesi 1670–1760. Sedan dess har han ytterligare fördjupat sig poesi från 16- och 1700-talet. Det senaste exemplet utgörs av Rolldiktningens poetik: Olof von Dalins experimentella tillfällesdiktning. På ett knappt decennium har Möller kommit att framstå som en de tydligast profilerade forskarna om svensk poesi från tidigmodern tid. Han har även publicerat studier om pekoral. Den stora antologin Svensk poesi (tillsammans med en tidigare Einar Hansen-pristagare, Niklas Schiöler) har kommit att bli det dominerande standardverket i sin genre och riktar sig såväl till de som studerar litteraturvetenskap och den läsande allmänheten. Genom åren har Möller publicerat åtskilliga andra samlingar och studier, han har varit redaktör för Tidskrift för litteraturvetenskap samt för ett flertal vetenskapliga antologier. I anslutning till Lunds universitet 350-årsjubieum ingick han i redaktionen för En lundensisk litteraturhistoria, en samling studier kring alla författare som sedan 1667 studerat eller på annat sätt varit verksamma vid Lunds universitet. 

Till hans internationella verksamhet hör litteraturvetenskapliga studier vid University College i London och medverkan vid School of Criticism and Theory vid Cornell. Han har även varit STINT-stipendiat vid Department of Classics vid Cincinnati University. I år har han medverkat som redaktör för antologin Metamorphic Readings: Transformations, Language and Gender in the Interpretations of Ovid’s Metamorphoses. Vid flera tillfällen har Möllers forskning finansierats av Vetenskapsrådet och han har två gånger erhållit stipendier av Svenska Akademien.

Mottagare av forskningspris

Lektor Nicole Brisch

Institut for Tværkulturelle og Regionale Studier, Københavns Universitet, Københavns Universitet.

Nicole Brisch er del af en lang og internationalt anerkendt tradition af assyriologisk forskning ved Købehavns Universitet. hun blev PhD ved University of Michigan, Ann Arbor i 2003 og var derefter i flere år tilknyttet Freie Universität Berlin og University of Cambridge. I sin forskning har Nicole Brisch primært arbejdet med litterære tekster fra Mesopotamien og Sumer, men hun er også stærkt interesseret i Nærorientens mytologier og rituelle liv. Brisch har under hele sin tid i København opretholdt samarbejde med Yale University og University of Chicago. Nicole Brisch har med succes virket for internationalisering af studiemiljøet i assyriologi; de studerende har i løbet af deres uddannelse mulighed for studieophold i Oxford, Heidelberg og Würzburg.

Docent Niclas Burenhult

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Burenhult disputerade 2002 på avhandlingen A grammar of Jahai. Avhandlingen, som publicerades på ett internationellt förlag 2005, beskriver Jahai, ett austroasiatiskt språk som talas av cirka 1000 talare i ett jägarsamlarsamhälle på Malackahalvön. Detta pionjärarbete i språkdokumentation ledde till en postdoktoral tjänst vid Max Planck Institute for Psycholinguistics, Nederländerna.

Med utgångspunkt i Jahai och andra sydostasiatiska språk har han utvecklat ett banbrytande forskningsprogram runt förhållandet mellan språk, kultur och kognition på bred front, med fokus på vad språklig och kulturell variation kan säga om kognitiv variation. På ett nyskapande sätt kopplar han samman semantisk typologi, språkdokumentation och språkbeskrivning. Ett exempel är hans intresse för språklig kategorisering av landskap som 2010 ledde till ett European Research Council Starting Grant för projektet Language, cognition and landscape (LACOLA). Detta är stor tvärkulturell studie av hur människans språk kategoriserar och representerar landskapet runt henne. Projektet har bland annat utmynnat i en antologi Landscape in Language. I ett nytt projekt, Språket som nyckel till perceptuell mångfald: ett tvärvetenskapligt grepp på sinnena, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, fortsätter han att utforska relationen mellan språklig variation och kognition, nu med fokus på hur olika språk kategoriserar och uttrycker sinnesintryck. På ett innovativt sätt kombinerar han här dokumentation och experimentella fältmetoder för att kartlägga en underutforskad domän.

Som ledande expert på austroasiatiska språk har Burenhult också utvecklat en infrastruktur, den digitala resursen Repository and Workspace for Austroasiatic Intangible Heritage (RWAAI), där forskare från hela världen kan tillgängliggöra och samarbeta runt austroasiatiska språkdata.

Mottagare av hederspris

Professor Anne Holmen

Institut for Engelsk, Germansk og Romansk, Københavns Universitet.

Anne Holmen har med sin forskning i sociolingvistik, sprogtilegnelse og interkulturel pædagogik, tilligemed sit stærke politiske engagement i ministerielle udvalg, gennem en lang karriere gjort en formidabel indsats for at styrke vores bevidsthed om nødvendigheden af og kompleksiteterne forbundet med fremmedsprogsindlæring fra grundskolen og frem. Hun har formået at stable et nyt forskningsområde på benene i en sådan grad, at CIP nu er blevet en væsentlig institution på KU. Ende åbne og interesserede væsen, har alt sammen været stærkt medvirkende til, at CIP på godt et årti er blevet den succeshistorie, det er i dag. På både nationalt og internationalt plan, fra Grønland og Frederiksberg til Østeuropa og Italien, kan effekten af Anne Holmens forsknings- og formidlingsindsats spores.

Professor Eva Hættner Aurelius

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Eva Hættner Aurelius forskargärning omfattar Birger Sjöbergs författarskap, kvinnolitteratur från äldre tid, framför allt självbiografier och brev, har gjort en betydande insats för att etablera den internationella performance-forskningen i Sverige.

Genom åren har hon handlett mer än ett dussin doktorander fram till disputation. Eva Hættner Aurelius har beträtt ett flertal poster och har haft många olika uppdrag i forskarvärlden och även flerfaldigt belönats för sin akademiska gärning, bland annat av Svenska Akademien.

Mottagare av forskningspris

Lektor Annette Lassen

Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet.

Annette Lassen är sedan 2012 lektor i norrön filologi vid Köpenhamns universitet. Hennes forskningsområden är framför allt norrön litteratur- och texthistoria. Annette Lassen är en internationellt välrenommerad forskare och hennes kritiska diskussioner om de mytologiska texternas brukbarhet som källmaterial har genererat konstruktiva diskussioner mellan olika discipliner. Till hennes många forskningsområden hör även ett kulturhistoriskt intresse för de isländska sagornas reception och för översättningshistoria.

Under de senaste åren har Annette Lassen varit den drivande kraften bakom ett storslaget nordiskt samarbete som syftar till att nyöversätta de isländska sagorna. 2014 utkom den danska upplagan Islændingesagaerne. Samtlige sagaer og niogfyrre totter i fem volymer och sedan 2016 utges en motsvarande serie med nyöversatta fornaldarsagor, Oldtidssagaerne. Översättningarna har prisats både för deras språkliga kvaliteter, men också för att de på vetenskaplig grund gör sagalitteraturen tillgänglig för nya generationer läsare.

Annette Lassen har vidare bland annat utgivit Øjet og blindheden i norrøn litteratur og mytologi, 2003, och PhD-avhandlingen Odin på kristent pergament. En teksthistorisk studie, 2005, samt Islændingesagaernes verden, 2017, en introduktion till de översatta sagorna.

Docent Joachim Östlund

Historiska institutionen, Lunds universitet.

Joachim Östlund disputerade 2007 med avhandlingen Lyckolandet: Maktens legitimering från stormaktstiden till demokratins genombrott som behandlarfrågor om nationell identitet samt individens relation till statsmakten utifrån ett långt tidsperspektiv. Efter avhandlingsarbetet rör hans forskningsinsatser framför allt Sveriges kontakter med Osmanska riket från 1600-1850 med fokus på diplomati, kulturmöten, slaveri och föremål. År 2014 publicerade han monografin Saltets pris: Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650-1770 om slavhandel och svenska slavar i Nordafrika, ett av de mest bortglömda kapitlen i svensk 1600- och 1700-talshistoria. Joachim Östlund analyserar i sina forskningsinsatser viktiga aspekter av olika former av kulturmöten under tidigmodern tid, frivilliga såväl som ofrivilliga, där framför allt skandinaviska kontakter med den muslimska världen är i fokus. Resultatet har blivit en nyskapande form av historieskrivning som är relevant på ett högst påtagligt sätt. Samtidigt som Östlund frilägger tidigare dolda sidor av den tidigmoderna tillvaron skapar han nya perspektiv på kulturmöten i en globaliserad värld.

Mottagare av hederspris

Professor Matthew Driscoll

Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet.

Matthew Driscolls personlighed som forsker kan man få et indtryk af gennem WorldCat, den verdensomspændende database over biblioteker. Mange emner er knyttet til hans navn. Også en del, der er ligestillede på højeste niveau. De vigtigste er Digital humanities; Editing - Data processing; Iceland; Icelandic literature; Manuscripts - Conservation and restoration; Sagas. I centrum af Matthew Driscolls virke står den norrøne tradition. Gennem flere hundrede år et kernepunkt for humaniora i Danmark. Men lige så centralt står den seneste generations store fornyelse, overgangen til digitale arbejdsformer i forskning og formidling. På dette felt har han været en pioner og er en førende autoritet, også i international sammenhæng.

Professor Lynn Åkesson

Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Lynn Åkesson disputerade i etnologi 1991 på avhandlingen Det ovanligas betydelse, en studie om bygdeoriginal. Sedan dess har hon publicerat ett betydande antal artiklar, bokkapitel och böcker inom vitt skilda områden såsom genetik, begravningar, riter och sophantering. Perspektiven är alltid originella och oväntade. Under nio år var hon dekan för de humanistiska och teologiska fakulteterna. Sedan 2018 är hon ledare för den nyinrättade tankesmedjan LU Futura.

Mottagare av forskningspris

Professor Mette Birkedal Bruun

Det Teologiske Fakultet, Københavns Universitet.

Mette Birkedal Bruun er professor i kirkehistorie ved Københavns Universitet. Efter en karriere på bl.a. teologis grundforskningscenter om arven fra middelalderlige ritualer sprang hun ud som først forskningsleder med stærkt gennemslag og derefter ovenikøbet årets underviser på Københavns Universitet 2012. Hun har etableret et grundforskningscenter for udforskningen af privatlivets historie. Og man kan måske betragte Birkedal Bruuns forskning som én lang historisk afsøgning af forholdet mellem udadvendthed og indadvendthed. Første station på vejen var en række studier, først og fremmest ph.d.-afhandlingen, af den hellige Bernhard af Clairvaux og hans cistercienserorden. Anden station var det store projekt om tilbagetrækning fra samtiden som Mette Birkedal Bruun fik et ERC Consolidator’s grant til at udføre i perioden fra 2013 til nu under titlen “Solitudes, withdrawal and engagement in the long seventeenth century”. Projektet er for en dansk kirkehistoriker særdels originalt ved at være fokuseret på Frankrig i solkongens tid, en tid hvor Frankrig var Europas ubestridte kulturelle centrum med en blomstrende kulturel offentlighed som man altså i bestemte kredse vendte sig bort fra for at opnå en anden indsigt eller en indsigt af en anden verden. Det nye center som er i færd med at komme til verden, vil komme til at studere et emne, privatlivet i perioden 1500-1800. Det er et emne der ellers mest nuomdage begrebsliggøres ud fra et sikkerhedsmæssigt synspunkt, men centret anlægges med et kirkehistorisk og religionsvidenskabeligt perspektiv som endda ser ud til at blive bredt kulturelt. Einar Hansens Forskningsfond tildeler professor Mette Birkedal Bruun årets forskningspris for kompromisløst at gå sine egne veje og for samtidig at have inspireret andre med sin forskning i emner der ved første øjekast synes små men som snart viser sig at have altomfattende, nærmest universelle perspektiver. Mette Birkedal Bruun er en sand stifinder, en rigtig vejviser.

Lektor Nicolo Dell'Unto

Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.

Efter utbildning i arkeologi vid Università degli Studi di Roma "La Sapienza" disputerade Nicolo Dell'Unto 2008 på en avhandling om digitala metoder, arkeologi och kulturarv vid IMT Institute for Advanced Studies i Lucca, Italien. Efter ett års post doc vid UC Merced anställdes han 2010 som forskare vid Institutionen för Design Science, LTH och på Humanistiska forskningslaboratoriet vid HT-fakulteten, LU. Han anställdes som lektor 2011 vid Institutionen för arkeologi och antiken historia, LU och blev 2016 docent i arkeologi. 

Nicolo Dell'Unto´s forskning är främst inriktad på utvecklingen av digitala metoder för undersökning och analys av arkeologiska utgrävningar, monument och föremål. Syftet är att undersöka hur digitala metoder bidrar och påverkar arkeologiska undersökningsmetoder och våra uppfattningar och tolkningar av det förflutna. Han använder sig av bland annat av Laser Scanner, Photogrammetry, GIS och Virtual Reality. Hans digitala inriktning har hitintills bidragit med dokumentation, synliggörande och tolkning av bland annat det neolitiska komplexet Çatalhöyük i södra Anatolien, det romerska Pompeji och järnålderns Uppåkra strax söder om Lund. Nicolo Dell'Unto är en mycket skattad lärare och digital arkeologi är nationellt och internationellt en eftersökt utbildning. 

Mottagare av hederspris

Professor Troels Engberg-Pedersen

Det Teologiske Fakultet, Københavns Universitet.

Troels Engberg-Pedersen er professor emeritus i nytestamentlig eksegese ved Københavns Universitet, men han har en baggrund dels i klassisk filologi, dels i filosofi. Denne baggrund har han udnyttet i et bredspektret engagement i fortolkninger af det ny testamentes og den tidlige kirkes tekster med særlig vægt på Paulus som han i to store bøger har givet en indtrængende fortolkning af som lige dele påvirket af hellenismen og jødisk tænkning. Troels Engberg-Pedersen sluttede sin karriere som leder af et stjerneprogram på KU om forholdet mellem den tidlig-kristne tænkning og samtidens filosofi. Også her trivedes en række yngre forskere i ly af hans lærdom.

Troels Engberg-Pedersen forener et vældigt folkeligt engagement med den grundigste og mest dybtgående forskning. Han har igennem hele sit virke uegennyttigt arbejdet for at holde forbindelsen mellem filosofi og kristendom i live ved at opsøge den enes historiske påvirkning af den anden hvor han end kunne påvise den. Einar Hansens Forskningsfond har med sin hæderspris villet hædre denne hædersmand for hans brændende ildsjæl og hans uimodståelige retorik, begge er det egenskaber som har haft stor betydning for hans umådelige gennemslagskraft i det nære såvel som det større internationale miljø. Troels Engberg-Pedersen har virkelig betydet noget for teologien på Københavns Universitet og dermed for Københavns Universitet som helhed. 

Professor Peter Gärdenfors

Filosofiska institutionen, Lunds universitet.

Peter Gärdenfors disputerade i filosofi vid Lunds universitet 1974 och erhöll 1988 en forskningsprofessur i kognitionsvetenskap av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. Han utnämndes till professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitets filosofiska institution 1994 där han ännu är verksam som seniorprofessor. Parallellt har han varit innehavare att ett stort antal gästforskartjänster över hela världen. Hans huvudsakliga intresseområde är tänkandets och språkets evolution samt modeller av begreppsbildning och semantik och deras tillämpningar inom robotik. Utöver cirka 300 vetenskapliga artiklar är hans främsta publikationer Knowledge in Flux (MIT Press, 1988), Conceptual Spaces (MIT Press, 2000), How Homo Became Sapiens (Oxford University Press, 2003) och Geometry of Meaning (MIT Press, 2014). Gärdenfors forskningsinsatser har belönats med priser både nationellt och internationellt och han är ledamot av flera framstående europeiska och svenska vetenskapliga akademier. 

Mottagare av forskningspris

Adjunkt Karen Vallgårda

Saxo-Instituttet, Københavns Universitet.

Karen Vallgårdas særlige arbejdsfelt er følelsernes historie. Hendes største projekt hidtil har drejet sig om menneskene omkring den danske kristne mission i Sydindien. Forholdet til børn og barnlighed står centralt her, og danner en bro til hendes nuværende arbejde med skilsmissens historie. Karen Vallgårda modtager fondens forskningspris for hendes sofistikerede, levende og indlevede historiske forskning. Hun har vist hvordan et direkte fokus på følelsernes historie kan gøre fortidens mennesker og deres anderledes liv nærværende med større dybde og indsigt.

Lektor Jutta Haider

Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Jutta Haider disputerade 2008 i informationsvetenskap på en avhandling med titel ”Open access and notions of development” vid City University London. Hon anställdes som universitetslektor vid Lunds universitet 2010 och blev 2014 docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid samma universitet.

Haider forskar om vetenskaplig kommunikation, forskningsdata och digitala kulturer. Ett problemområde handlar om hur digitala kulturer ger nya förutsättningar för hur information och kunskap hanteras och uppfattas. Det innefattar forskning om kunskapsinstitutioner, såsom encyklopedier, sökmotorer, akademiska bibliotek och det vetenskapliga kommunikationssystemet. Exempel på konkreta forskningsproblem är hur digitala uppslagsverk uppnår trovärdighet, hur algoritmer i olika delar av samhället påverkar informationshantering samt hur tillit mellan forskare påverkas av ett ökat intresse för peer-review. Haider har ett fast engagemang för kvalitativa och kontextuella perspektiv på hur forskningsdata kan och bör hanteras i en tid som präglas av digitalisering och hotande likriktning.

Mottagare av hederspris

Professor Vincent Gabrielsen

Saxo-Instituttet, Københavns Universitet.

Vincent Gabrielsen studerede klassiske sprog og engelsk litteratur i Odense og gennemførte så sit ph.d.-studium på Københavns Universitet afsluttende med afhandlingen om hvordan man finansierede den atheniensiske flåde (1988). Vincent Gabrielsen er som professor i antikhistorie ved Københavns Universitet en værdig arvtager til en lang tradition for fremragende klassisk historieskrivning. Den græske flåde har dannet udgangspunktet for adskillige af Vincent Gabrielsens togter ind i hjertet af den græske klassiske verden, i de seneste år som leder af et projekt om noget så ’dansk’ som private foreninger, men altså i den antikke verden. Projektet er finansieret af Carlsbergfondet og er stadig i den grad levende. Se bare listen over aktiviteter på CAPs hjemmeside. Det samme kan siges om den formidlingsindsats som projektleder Gabrielsen har udfoldet, men det er karakteristisk for ham som forsker: Forskning og undervisning lever af hinanden og giver gensidig inspiration. Også derfor er han kendt som en fuldstændig enestående underviser. Med tildelingen af årets hæderspris for humanistisk forskning ønsker Einar Hansens Forskningsfond at hylde en ildsjæl som med intensitet og indtrængende analytiske evner kaster lys over den klassiske oldtid for læg og lærd ved både at fremhæve ligheder i forhold til nutiden og ikke mindst de væsentlige forskelle. Det er dem der får os til at se den klassiske verden i nyt lys. Lyset genfindes i Vincent Gabrielsens øjne.

Professor Anders Palm

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Efter disputationen på avhandlingen Kristet, indiskt och antikt i Hjalmar Gullbergs diktning (1976) tillträdde Anders Palm en tjänst som svensk lektor vid Köpenhamns universitet. Under en sexårsperiod När han i början på 1980-talet återvände som lektor och så småningom blev professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet kom han att handleda ett betydande antal studenter fram till doktorsavhandling. Bland de skiftande författare och ämnen han entusiasmerade sina doktorander att ta sig an förekommer namn som Göran Sonnevi, Kerstin Ekman, Gustaf Munch Petersen och Jesper Svenbro och ämnen som opera, intermedialitet och radiodramatik. Anders Palm var en tidig introduktör av internetbaserad undervisning. Det skedde med en nationell doktorandkurs enligt modellen ”Internet/internat”, vilket innebär att litteraturdoktorander från forskarutbildningar vid olika lärosäten läste en gemensam kurs som kompletterades med ett antal seminarier i internatform. För bland annat denna insats belönades Anders Palm med Lunds universitets pedagogiska pris 2003 

Efter en fullmatad bana som lärare och forskare i litteraturvetenskap påbörjade han en ny karriär 2007. Han introducerade ämnet Medical Humanities vid Lunds universitet. ”Medicin som humaniora” blev den övergripande benämningen för en verksamhet som snart vann gehör inom läkarprogrammet och som så småningom renderade honom titeln Doctor Honoris Causa vid den medicinska fakulteten. Våren 2016 har Anders Palms insatser manifesterats i en stor donation från Birgit Rausings fond, som under en femårsperiod kommer att finansiera två tjänster – den ena för en medicinare, den andra för en humanist – för kursinriktningen ”Medicin som humaniora”. 

Mottagare av forskningspris

Lektor Hanne Overgaard Mogensen

Institut for antropologi, Københavns Universitet.

Hanne Mogensen fik sin ph.d. i antropologi fra Københavns Universitet i 1999 og blev ansat samme år som adjunkt ved Institut for Antropologi, Københavns Universitet, og i 2003 som lektor. Hun har lavet omfattende feltarbejde i Østafrika, primært i Uganda og Zambia og med særligt fokus på AIDS-epidemien. Denne forskning har fundet sted over en periode, hvor AIDS ændrede sig markant fra at være en relativt ukendt sygdom til at være en kendt, dødbringende sygdom med alvorlige sociale såvel som sundhedsmæssige følger, og endelig til at blive en lidelse, det er muligt at leve med ved hjælp af livsforlængende medicin. Et vigtigt tema i hendes forskning har derfor været de forskellige livsbetingelser, AIDS-ramte har levet under, og hvordan det har præget opfattelser af, og praksis i forhold til, sundhed og sygdom. Gennem denne særlige optik har hun endvidere udforsket vigtige, relativt underbelyste skyggesider af det moderne Afrika, så som den marginale og usikre status børn af ugifte kvinder har i patrilinære samfund og – knytttet til dette – den sociale stratifikation der kan karakterisere relationer blandt nære slægtninge.

Denne forskning er publiceret i en lang række artikler, hvoraf flere er forfattet med afrikanske såvel som danske kolleger, og i monografien AIDS is a Kind of Kahungo that Kills: The challenge of using local narratives when exploring AIDS among the Tonga of Southern Zambia. Endelig er bogen Da vignabønnen stod i flor, som giver en indlevende, personlig og samtidig analytisk skarp analyse af, hvorledes tre generationer i en ugandisk familie har oplevet AIDS, under udgivelse ved Forlaget Tiderne Skifter.

I de senere år har Hanne Mogensen endvidere deltaget i et forskningsprojekt om ”human security”, fred og forsoning i det nordlige Uganda, hvor internt fordrevne nu vender hjem efter over 20 års borgerkrig. Og endelig er hun nu ved at gå i gang med et større forskningsprojekt om antropologiens, og mere generelt de humanistiske videnskabers, rolle i samfundet, med støtte fra Det Frie Forskningsråd, Kultur og Kommunikation.

Lektor Mikael Roll

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Efter sin grundutbildning i Sverige och Mexiko blev han doktorand i lingvistik vid Lunds universitet. Han disputerade 2009 på en avhandling om hur språkmelodi och grammatik växelverkar under tal- och språk-bearbetning. Under 2010 tillbringade han ett år vid Universitet i Sevilla, Spanien som postdoc. Mikael Roll blev docent i allmän språkvetenskap 2012. Under 2014 blev han efter extern granskning och i stor konkurrens utsedd till Wallenberg Academy Fellow i Humaniora. Samma år tilldelades han Svenska Akademins stipendium för värdefulla bidrag till kännedom om svenska språket. Han har också tilldelats två stora forskningsprojekt av Vetenskapsrådet och Marcus och Amalia Wallenberg Stiftelsen. Hans nuvarande forskning är inriktad på att få en bättre förståelse om hur kopplingen mellan språkmelodi och grammatik tillägnas hos andraspråksinlärare. Tillsammans med sin växande forskargrupp har han som mål att bidra med kunskap som kan tillämpas i utvecklingen av nya metoder för inlärning av svenska som främmande språk.

Mikaels Rolls forskning är nydanande och kännetecknas av tillämpningen av innovativa metoder som har lett till nya kunskaper om hur människor använder språkmelodi för att underlätta bearbetning och förståelse av det vanliga talets grammatiska strukturer trots att de ofta uttalas i hastigheter på över sex stavelser per sekund. Genom att använda moderna hjärnavbildningsmetoder på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet har Mikael Rolls studier kunnat visa bl.a. hur ordmelodier (ordaccenter) ger lyssnare ledtrådar som kan användas för att förutsäga associerade ändelser eller hur toner i början på en sats kan ge en aning om det som följer kommer att vara ett påstående eller någon annan typ av sats. Hans forskningsresultat har publicerats i flera högrankade internationella tidskrifter.

Mottagare av hederspris

Lektor Inger Sjørslev

Institut for antropologi, Københavns Universitet.

Inger Sjørslev har igennem mange år bidraget markant til forskningen i centrale antropologiske problemstillinger. Samtidig har hun formidlet antropologien uden for den snævre forskerverden på en måde, der på samme tid har været klar og teoretisk sofistikeret. Et kort signalement af hendes arbejdsfelter kan gives med stikord som: magi og ritual, materiel kultur og tings betydning, kunst og æstetik, form og performance, socialitet og politisk kultur, indfødte folks rettigheder.

Professor Arne Jönsson

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Hans forskning omfattar antikens, medeltidens och den tidigmoderna periodens latin. Tyngdpunkten ligger vid medeltidens latin. Han disputerade på en avhandling om den heliga Birgittas biktfader Alfonso de Jaén. Sedan dess har han publicerat ytterligare studier om Birgitta, men också behandlat ämnen såsom medeltidens kortlekar och kortspel som speglingar av det samtida samhället och bedrivit forskning om
medicinhistoria med inriktning på tidigmodern tid. Den mycket uppmärksammade boken Ur regnskogens skugga (tillsammans med James Dobreff, 2011) handlar om Linnélärjungen Daniel Rolanders resa till Surinam.

Mottagare av forskningspris

Lektor Jesper Nielsen

Institut for Tværkulturelle og Regionale Studier, Københavns Universitet, Københavns Universitet.

Jesper Nielsens forskning er præget af sin faglige bredde samt evnen til at indgå i faglige samarbejder. Fagligt spænder han over studiet af mesoamerikansk ikonografi, skriftsystemer, religion og forskningshistorie, og størstedelen af hans videnskabelige produktion er resultatet af solidt samarbejde med diverse kollegaer. Eksempelvis har han og Christophe Helmke gjort sig bemærkede med studiet af den endnu ikke decifrerede Teotihuacan-skrift, hvor de har kunnet påvise ligheder med det langt senere aztekiske skriftsystem, mens han i samarbejde med Tore Leifer og Toke Sellner Reunert har udgivet en biografi om Frans Blom, Det Urolige Blod (Høst, 2002). Jesper Nielsen har endvidere forfattet en dansk introduktion til Mayaernes kultur og historie, Under Slangehimlen (Aschehoug, 2000).

Det gunstige faglige miljø rækker ud over instituttet grænser og Jesper Nielsen har formået at skabe gode kontakter til Mexico til gavn for såvel forskningen som de studerende. Således er der bl.a. indgået en aftale med den tidligere mexikanske ambassadør om et samarbejde mellem KU og Universidad Nacional Autónoma de México. Dette indebærer, at 2-3 studerende hvert år har mulighed for at deltage i udgravningerne i Teotihuacan, den største arkæologiske ruin fra det præ-columbianske Amerika med en anslået datidig befolkning på mere end 150.000. Det gode forhold til Mexico har medført, at Jesper Nielsen og Christoph Helmke, som de eneste udenlandske forskere, blev indviteret til at bidrage til studiet og udgivelsen af mexikanske vægmalerier i serien La Pintura Mural prehispánica en Mexico. Jesper Nielsen er en international anerkendt ekspert indenfor mesoamerikanske studier og hans imponerende foredragsvirksomhed vidner om de mange invitationer han løbende modtager fra international side.

Lektor Marie Cronqvist

Historiska institutionen, Lunds universitet.

Marie Cronqvists forskningsintressen handlar om modern kulturhistoria med fokus på det kalla krigets kultur. Hon undersöker det kalla krigets föreställningsvärld och minnesplatser genom studier av bl.a. film, populärvetenskapliga berättelser och efterkrigstidens materiella kulturarv. Marie Cronqvist visar i sin forskning på en frisk skaparkraft att förena kulturanalytiska och medieanalytiska perspektiv. Hennes kreativa förmåga att perspektivisera det nära förflutna vittnar om en intellektuell nyfikenhet som väcker en stor beundran. 

Marie Cronqvist disputerade 2004 i ämnet historia vid Lunds universitet, på doktorsavhandlingen Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur. Hon är docent i historia och universitetslektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet samt har en tvärvetenskaplig tjänst som forskarassistent i Kultur, kulturanalys och kulturell gestaltning vid Humanistiska fakulteten, Lunds universitet. Läsåret 2013-2014 var hon gästforskare vid Hans-Bredow-Institut für Medienforschung an der Universität Hamburg inom ramen för nätverksprojektet EMHIS (Entangled Media Histories).

Mottagare av hederspris

Professor Bente Rosenbeck

Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet.

Den danske Hæderspris går til professor Bente Rosenbeck fra Center for Kønsforskning, Københavns Universitet. Hun har gennem mange år stået helt centralt i kvinde- og kønsforskningen i Danmark. Først og fremmest har hun bidraget til kvinde- og kønshistorien, men gennem den også til videnskabshistorien, kroppens historie og meget andet.

Professor Marianne Thormählen

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Den svenska hederspriset går til Marianne Thormählen, professor i engelsk ved Lunds Universitet. Hon tilldelas årets hederspris för bestående insatser inom humanistisk forskning. Sin internationella ryktbarhet som forskare har hon byggt upp genom uppmärksammade studier av engelsk litteratur med vid historisk och genremässig spridning.

Mottagare av forskningspris

Lektor Nils Holtug

Institut for Medier, Erkendelse og Formidling, Københavns universitet.

Nils Holtug er lektor i filosofi og har været leder af en imponerende række af forskningsprojekter inden for aspekter af den filosofiske disciplin etik. Senest er Nils Holtug blevet udpeget som leder af Det humanistiske Fakultets satsning på et Center for avanceret Migrationsforskning (AMIS). Holtugs forskningsproduktion er imponerende ikke bare ved sin fylde, men også ved dens karakter. Den indeholder både danske formidlende artikler, danske originalartikler, internationale fagfællevurderede artikler i førende tidsskrifter og sidst men ikke mindst doktordisputatsen på engelsk, udgivet som bog på Oxford University Press. Det samlede cv er eksemplarisk for en ny generation af forskere som føler sig ligeligt som medlemmer af den internationale elite inden for specialområdet og som intellektuelle i Danmark. Når Einar Hansens forskningsfond i år peger på Nils Holtug som årets danske modtager af prisen for fremragende humanistisk forskning, skyldes det hans engagement og klarhjernede bidrag i alle former til debatten om centrale etiske temaer i de moderne multikulturelle samfund hvor det været hans opgave at pege på sammenhænge der ikke bliver set, og begrundelser der ikke bliver givet – før han har skrevet om dem.

Lektor Elisabeth Friis

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Docent Elisabeth Friis disputerade 2005 vid Roskilde Universitetscenter på avhandlingen Mytens æstetik. Orfeus hos Gérard de Nerval, Victor Segalen og Rainer Maria Rilke. Innan dess hade hon skrivit ett omfattande ”speciale” vid Institut for Litteratur, Kultur og Medier vid Syddansk Universitet. Detta arbete om Orfeusmyten i västerländsk litteratur prisbelönades och gavs senare ut i bokform, Hvad er en digter? (2004). Ännu ett vetenskapligt verk, ”Lemme-løsning og bevingede ord”, är inriktat på arkaisk poesi, men i motsats till tidigare studier behandlar denna studie mytens aktualitet i modern tid.

I sin forskning visar Elisabeth Friis på ett stort mått av självständighet och originalitet i ämnesval och ämnesbehandling. I dagens nordiska litteraturvetenskap är det ovanligt att en ung forskare väljer antikens diktning som forskningsämne. Hon är såväl teoretiskt som metodiskt mycket driven och uppvisar dessutom ett analytiskt skarpsinne och en estetisk känsla som imponerar.

Professor Susan Reynolds Whyte

Institut for Antropologi, Københavns Universitet.

Susan Whyte fik en ph.d.-grad i antropologi ved University of Washington i 1973. Hun kom til Danmark i 1972, hvor hun sammen med sin mand Michael Whyte blev ansat ved Institut for Antropologi. Det var da et lille institut med en håndfuld lærere og en mindre gruppe studerende, der primært beskæftigede sig med eksotiske kulturer og samfund uden for den vestlige verden. Det er i vid udstrækning Susan Whytes fortjeneste, at antropologien er blevet et kendt og anerkendt fag i Danmark, der beskæftiger sig med centrale problemstillinger i vestlige såvel som ikke-vestlige samfund, samtidig med at det bygger videre på det vigtige metodiske og teoretiske fundament der blev skabt i de tidlige studier – det dybtgående feltarbejde og den komparative analyse.

Susan Whyte har forsket i forskellige tematikker inden for antropologien, så som religion, køn og familierelationer, men det er inden for sundhedsantropologien, at hun har udført den mest omfattende og banebrydende forskning. Den har taget udgangspunkt i grundige feltarbejder i Vestafrika, primært i Uganda hvor hun udførte sit første feltarbejde sidst i 1960erne og siden er vendt tilbage med jævne mellemrum (bortset fra 1970erne, hvor det ikke var muligt på grund af Idi Amins diktatur). I denne forskning har hun fokuseret på bl.a. handicap, medikanter og HIV/AIDS, de forskellige betydninger og praksisser de er forbundet med i varierende kulturelle og sociale sammenhænge, og hvilke konsekvenser det har for de berørte mennesker. Teoretisk har hun været særligt inspireret af pragmatismen.

Som lærer ved Institut for Antropologi har Susan Whyte også spillet en nøglerolle i etableringen af sundhedsantropologien i Danmark. Allerede i 1980erne stod hun for et “psyko-socialt” projekt om kræftpatienter i Danmark, der skabte stor interesse for de særlige sociale og kulturelle analytiske perspektiver, antropologien kan kaste på sygdom og sundhed, særligt i forhold til den store betydning opfattelser af krop, sygdom og behandling kan have for folks velvære og handlen, når der opstår sundhedsproblemer. Hun har vejledt et stort antal speciale og ph.d. projekter der har været med til at sætte antropologien på kortet som et fag af stor samfundsmæssig relevans og betydning i Danmark. Dette arbejde har også resulteret i flere publikationer, bl.a. et bidrag til Sundhedens Veje: Grundbog i Sundhedsantropologi, der blev udgivet i 2007.

I de sidste knap 20 år har Susan Whyte også været dybt engageret i opbygning af forskningskapacitet i Uganda og har i denne sammenhæng stået for flere store projekter, der har fokuseret på forskellige sundhedsspørgsmål i Afrika. I de senere år har hun endvidere medvirket i flere projekter omhandlende sundhed og sikkerhed i en post-konflikt situation.

Professor Finn Collin

Institut for Medier, Erkendelse og Formidling, Københavns Universitet.

Finn Collin fik sin ph.d.-grad fra UC Berkeley i 1979 og fik i 1985 tildelt doktorgraden af Københavns Universitet for afhandlingen Theory and Understanding. A Critique of Interpretive Social Science (1985). Finn Collin var først forskningsstipendiat under Statens humanistiske Forskningsråd (1974-75) og derefter kandidatstipendiat ved Filosofisk Institut, KU, 1975-78 og umiddelbart efter seniorstipendiat sammesteds 1978-81. Det var tider med mangel på faste filosofstillinger og mange forskere forlod faget, men Finn Collin overlevede i systemet takket være et stipendium fra Carlsbergfondet hvorefter han i en periode var ansat på Handelshøjskolens Institut for Organisation og Arbejdssociologi med finansiering fra Statens Samfundsvidenskabelige Forskningsråd indtil han i 1988 kom ind i et adjunktur på Københavns Universitets filosofiske institut. Han har været ansat her lige siden (lektor fra 1993, professor fra 1998). Andre publikationer som kan nævnes, er derfor - bogen om argumentation (med Peter Sandøe og Niels Chr. Stefansen,1987), Videnskabsfilosofi. Enhed og mangfoldighed i videnskaberne (1990), Humanistisk Videnskabsteori (red. m. Simo Køppe 1995), Social Reality (1997), Sprogfilosofi : en introduktion (med Finn Guldmann,1998) og Hvad er humaniora? (2012). 

En opregning af Finn Collins karriere og vigtigste publikationer yder imidlertid ikke hans indsats som professor i filosofi og på det humanistiske fakultet retfærdighed, for hans betydning har nok så meget ligget i de indlæg han har stået for, som ligeligt har problematiseret humanioras plads i universitetets virkelighed og universitetets (og offentlighedens) holdning til humaniora. Finn Collin har gennem årene medvirket i uddannelse af ikke bare filosofistuderende men også en meget stor del af de humanistiske ph.d.-studerende i videnskabsteori ved sammen med kolleger at udvikle og at være fast lærer på ph.d.-skolens kurser heri. På denne måde har Finn Collin haft stor og stadig levende betydning for hvordan humaniora opfattes af humanister. Han har til stadighed og med stædighed medvirket til at give og fastholde humanisters selvtillid og entusiasme for videnskaberne om mennesket. Uden Finn Collins indsats ville debatten om humaniora have været betydelig mere ensidig og præget af en ufrugtbar modstilling mellem nye og glæde. Finn Collin har vist at humanister kan gøre nytte og skabe stor glæde på samme tid.

Professor Gunnar Broberg

Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Lunds universitet.

Gunnar Broberg blev professor i Lund 1990. Hans vetenskapliga produktion är i alla meningar betydande. Han är expert på Carl von Linné och 1700-talets idé-, vetenskaps- och kulturhistoria. Linnéforskningen har resulterat i en stor mängd publikationer. Han har även intresserat sig för 1900-talets ras- och steriliseringspolitik, främst manifesterat i boken Oönskade i folkhemmet: rashygien och sterilisering i Sverige (2005). Han är utgivare av tvåbandsverket Gyllene äpplen: svensk idéhistorisk läsebok (1991) och är författare till verket Kattens historia: Sverige speglat i djurets öga (2004). Genom åren har han fört fram ett stort antal doktorander till disputation. Hans kunskapsbredd är stor och hans roll som lärare, handledare och inspiratör kan inte överskattas.

Professor Gisela Håkansson

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Gisela Håkanssons forskning har huvudsakligen berört områdena förstaspråksinlärning, andraspråksinlärning, flerspråkighet och språkstörningar. Hon är författare till två grundläggande böcker i dessa ämnen: Tvåspråkighet hos barn i Sverige (2003) och Språkinlärning hos barn (1998). Hon har också forskat på området djurkommunikation och är författare till boken Yla som vargar, tala som folk: om djurens och människornas kommunikation. Gisela Håkansson är en entusiastisk och engagerad forskare och lärare, är en ofta inbjuden talare på vetenskapliga konferenser, har en betydande talang för att föra ut sina breda och djupa kunskaper om språket och språktillägnandet till samhället. Hon är med andra ord en framstående ambassadör för Lunds universitet i både vetenskapliga och samhälleliga frågor rörande kommunikation och språktillägnande.

Mottagare av forskningspris

Adjunkt Martha Sif Karrebæk

Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab, Københavns Universitet.

Martha Sif Karrebæk forsvarede sin ph.d.-afhandling om et tosproget barns sprogtilegnelse i børnehaven i 2009. Hun har gennem sin indsats de seneste år markeret sig som en internationalt og grundforskningsmæssigt fremragende forsker der har opnået at publicere i førende tidsskrifter. Karrebæk forener i sit virke bredde og dybde idet hun trænger dybt ned i sprogtilegnelsens mysterier og stedse sætter dem ind i en bredere sprogteoretisk sammenhæng, samtidig med at hun ingenlunde forsømmer den brede formidling til praktikere som står midt i virkelighedens vanskeligheder.

Martha Sif Karrebæk har i løbet af de sidste fire år opbygget en omfattende publikationsliste. Hendes afhandlinger repræsenterer, hver for sig og samlet, et originalt, velskrevet og minutiøst dokumenteret plaidoyer for den sociale indlejrethed af sprogbrug i børnehaven og 0. klasse, og dermed for generelt at integrere detaljerede sproglige analyser med lige så detaljerede analyser af strategisk udvalgte interaktionseksempler. Formålet er at belyse socialisation i den dybeste betydning af ordet, dvs. hvordan allerede socialt beskrevne individer igen og altid på ny bliver indoptaget i de sociale kontekster de deltager i, ikke nødvendigvis som godkendte deltagere, men som uundgåeligt indskrevet i lokale sociale normhierarkier og magtrelationer som kan formodes at have stor betydning for individets videre udvikling. I de to sidst skrevne afhandlinger, hvoraf den ene blev publiceret i foråret 2012 i det fornemme tidsskrift Journal of Linguistic Anthropology, og i øvrigt vakte stor opsigt i den danske offentlighed bygger Martha Sif Karrebæk på feltarbejde udført i løbet af post doc-perioden i forbindelse med det større Amager-projekt som hun også deltager i ledelsen af. De to afhandlinger tematiserer fødekategorisering og kulturelle normer på baggrund af en række spisesituationer og undervisningsforløb i 0. klasse og demonstrerer Martha Sif Karrebæks enestående evne til gennem detaljerede analyser af sekvenser der er udvalgt med sikker hånd fra et større og meget dækkende materiale at afdække skjulte mønstre. Det er så overbevisende gjort i artiklen om rugbrød som nationalt sundhedssymbol at man kan få den ide at man har læst en født klassiker i den righoldige litteratur om sproglig socialisation. Det er ikke nemt og slet ikke taknemligt at forske i sproglige minoriteter, men Martha Karrebæk har med sine bidrag vist hvordan det kan gøres så vi alle helt uanset holdningsforskelle bliver klogere.

Docent Ulf Zander

Historiska institutionen, Lunds universitet.

Ulf Zanders forskning har i stor utsträckning kretsat kring begrepp som historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Han har visat hur eftervärldens politiska, ideologiska och kulturella behov i frågor som gäller identitet och identifikation varit formande för användningen av historiska händelser och historiska verk. Som material för denna forskning har han bland annat använt historiemåleri och monument men också film och tv-serier. Det främsta exemplet på Zanders produktion inom detta fält är doktorsavhandlingen Fornstora dagar, moderna tider (2001). Där behandlar han de många offentliga debatterna kring den politiska och sociala utvecklingen från 1880 och framåt. Bruket av historien inom debatterna undersöks och bakomliggande föreställningar och värderingar lyfts fram i analysen.

I sin fortsatta forskning har Zander mer systematiskt undersökt spelfilmens bruk av historien. Han har studerat skandinavisk och sovjetisk, men framför allt amerikansk film. Som tidsspegel har han funnit filmen ovärderlig. Här gestaltas identitet, avseende bland annat nation, etnicitet och genus. Zander studerar filmer med historiska motiv och ställer handling och personer i relief mot de värderingar som dominerade vid den tid när inspelningen gjordes. Utöver ett antal studier har han framför allt visat sitt engagemang i detta forskningsfält i monografin Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet (2006).

Eftervärldens syn på förintelsen är ett problemkomplex som Zander också ägnat sig åt. För närvarande arbetar han med ett större, komparativt projekt där fyra länder jämförs – Danmark, Norge, Storbritannien och Sverige – mot bakgrund av deras varierande historia under andra världskriget. Studiet avser ländernas syn på förintelsen, synen på Tysklands uppgörelse med sitt förflutna och synen på den mediala amerikaniseringen av förintelsen. Här inriktar sig Zander på fem händelser, eller historieprodukter, som väckt stor uppmärksamhet: offentliggörandet av fotografier och filmer från de befriade koncentrationslägren 1945, publiceringen av Anne Franks dagbok i början av 1950-talet, rättegången mot Adolf Eichmann runt 1960, visningen och receptionen av tv-serien Holocaust 1978-79 och filmen Schindler’s List 1993-94. 

Ulf Zander är också engagerad i den historiedidaktiska forskningen, i att utveckla terminologi och begrepp och att initiera materialundersökningar inom denna forskningsinriktning. Han medverkar i uppbyggnaden av en miljö för historiedidaktisk forskning vid Lunds universitet. 

Mottagare av forskningspris

Lektor Dorthe Gert Simonsen

Saxo-Instituttet, Københavns Universitet.

Dorthe Gert Simonsen er ph.d. i historie fra Københavns Universitet (2000) og lektor i historie ved Saxo-Instituttet, Københavns Universitet, siden 2007. Hendes forskning har indtil nu haft fire hovedtemaer. Det første har været den historiske kønsforsknings teori. Det vigtigste værk er her monografien Kønnets Grænser (København 1996, 2. udgave 2006). Det andet har været betydningen for historieforskningen af den ‘sproglige vending’. Hovedværket på dette felt er Tegnets tid. Fortid, historie og historicitet efter den sproglige vending (København 2003). Det tredje tema, stadig meget aktuelt, har været hastighedsmaskinernes betydning for opfattelsen af det geografiske rum og af den mekaniske tid, især flyvningens indflydelse. Dette projekt har ind til videre afsat en række artikler. Blandt dem kan nævnes ‘Transnationale rum: Om luft, territorialitet og mobilitet’ (2009); ‘Transitrum. Flykabiner og supermodernitetens ikke-steder ‘, (2008); ‘Accelerating modernity: time-space compression in the wake of the aeroplane’ (2005); ‘Tomorrow was Yesterday’: Hastighedsfascination i det 20. århundrede’ (2005). Med afsæt i dette forskningsfelt har hun opdyrket en interesse for materialitetens betydning generelt for kulturhistorien, som blandt andet har ført til antologien Materialiseringer: Nye perspektiver på materialitet og kulturanalyse (2009, med Tine Damsholt og Camilla Mordhorst).

Dorthe Gert Simonsen er en markant profil blandt de danske historikere. Hun har givet de senere års væsentligste bidrag til udviklingen af fagets teoretiske dimension. Hendes arbejde med det 20. århundredes kulturhistorie har levende, kreativt og perspektivrigt vist hvordan en vigtig teknologi, der nu er banal, i sin første tid revolutionerede kulturelle grundforestillinger, og måtte gøre det for at udfolde sit potentiale. Derigennem har hun konkret afprøvet den ofte fremsatte hypotese om teknikkens og genstandenes sammenhæng med de sproglige og tankemæssige sider af kulturhistorien. Gennem sine eksempler har hun vist, hvordan disse sammenhænge kan være udformet. Hendes arbejde har konsekvent sigtet mod at udvide grænserne for den historiske videnskab og forbinde den med andre videnskabers erkendelser.

Docent Jonas Granfeldt

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Jonas Granfeldt är en språkinlärningsforskare klart i internationell toppklass. Han upptäcktes tidigt av det internationella forskarsamfundet, när han höll föredrag om sitt avhandlingsarbete som jämförde barns och vuxnas inlärning av franska. Redan under doktorandtiden fick han ett erbjudande att publicera ett av sina föredrag i den erkända tidskriften Bilingualism – Language and Cognition.

Som färdig doktor sökte han och fick anslag för projektet ”Direkt Profil” – om automatisk bedömning av franskelevers färdigheter i skriven franska. Jonas Granfeldts utmärkta datorkunskaper kom här till användning. Artiklarna publicerade inom detta projekt har rönt stort intresse, inte minst bland franska inlärningsforskare och lärare, genom resultatets stora användbarhet.

Under de senaste åren har han arbetat i projektet STUF – Startålder och Utveckling av Franska, om franskans utveckling hos barn i skolåldern och eventuella skillnader beroende på när de började med franskan. Liksom i tidigare projekt och artikelförfattande har vårt samarbete varit mycket positivt. Jonas Granfeldt har förmågan att lyssna, förstå och sammanfatta övriga projektmedarbetares ofta vaga idéer och lyfta upp dem på ett abstraktare och teoretiskt avancerat plan. Jonas Granfeldt blev docent år 2007 och kunde därmed officiellt börja handleda doktorander. Han skarpa blick, stora teoretiska kunskaper och inte minst hans vänliga diskussionssätt har gjort honom mycket omtyckt som handledare.

Jonas Granfeldt har idag självfallet en mycket lång publiceringslista, med artiklar väl placerade i internationellt högt rankade tidskrifter, och han anlitas ofta som referee för sådana tidskrifter – tecken på en forskare av hög internationell rang. Jonas Granfeldt är klartänkt inte bara som språkteoretiker och forskare, han är allmänt mycket klar och väl organiserad. Denna klartänkthet och skarpa ordningssinne har också gjort honom till en utmärkt redaktör för sammanfattningsvolymer (Festival de Morphologie 2005, ASLA 2008).

Mottagare av forskningspris

Lektor Lisbeth Verstraete-Hansen

Institut for Internationale Kultur- og Kommunikationsstudier, CBS.

Efter studier i København og Bruxelles blev Lisbeth Verstraete-Hansen cand. phil. i fransk ved Københavns Universitet i 1992. I 1995 tog hun den franske konferensgrad DEA i Lille, hvor hun også var dansk lektor, og ph.d.-graden i København 2002. Hun har haft Carlsberg-stipendium og Tuborg-stipendium og har pt et forskningsstipendium fra Forskningsrådet for Kultur og Kommunikation. I 2006 udgav hun sin ph.d.-afhandling om engageret belgisk litteratur, Littérature et engagement en Belgique francophone, og har siden været efterspurgt som specialist og teoretiker inden for frankofonien som forskningsområde. Hendes publikationsliste er omfattende og stadigt voksende, samtidig med rækken af foredrag og aktiviteter, fx i netværket ”Ja til sprog”.

Tuborgfondet støttede et vigtigt feltarbejde om fremmedsprog ud over engelsk i danske virksomheder, byggende på kontakt med Dansk Industri. Lisbeth Verstraete-Hansen oparbejdede herefter endnu et arbejdsfelt, nemlig fremmedsprog i Danmark, deres plads i uddannelserne og betydning for Danmark internationalt, med adskillige artikler og foredrag. Også denne indsats er præget af Lisbeth Verstraete-Hansens kvalitetssans og dybtgående engagement, hun ikke bare forsker i engageret litteratur, hun er selv engageret i sprog og litteratur på smittende vis.

Docent David Dunér

Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

David Dunér disputerade 2004 på avhandlingen Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi. Dunér har en filosofi- och vetenskapshistorisk forskningsinriktning med särskild tonvikt på naturfilosofi, naturvetenskap, matematik och teknik under svenskt 1600- och 1700-tal. Nyligen har han avslutat ett projekt om uppfinnaren och naturvetaren Christopher Polhem (1661–1751), finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Han har även skrivit om Linné och andra bemärkta 1700-talssvenskar.

Dunér är nu forskningsledare för ett tvärvetenskapligt projekt om liv i rymden: Astrobiologi: dåtid, nutid, framtid som bedrivs vid Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. I projektet deltar mikrobiologer, astronomer, filosofer, kemister, geovetare och forskare från forskningspolitiska institutet. Dunér är också initiativtagare till Seminariet för tidigmoderna studier vid Lunds universitet, en tvärvetenskaplig mötesplats för forskning rörande perioden 1500-1800, från renässans till upplysning, från reformation till revolution. Även den förmoderna historien, antiken och medeltiden är i hög grad relevanta för seminariet.

Mottagare av hederspris

Professor John Pedersen og professor Birger Munk Olsen

Saxo-Instituttet, Københavns Universitet.

John Pedersen er en sand oplysningsmand, ja, nærmest en belysningsmester, som gennem et langt liv har bibragt det interesserede danske publikum førstehåndsviden om det romanske Europa. I John Pedersens forskerliv har formidling til det danske publikum af de skatte, som ligger gemt i det romanske Europa, været en ledestjerne. Han har i sit otium, efter en original bog om fransk barok (med en del nyoversættelser i) (2003) bl. a. udgivet en bog om den vigtige og omstridte personlighed Pierre Bayle (1647-1706) med den karakteristiske titel Tvivl og tolerance (2006).

Birger Munk Olsen har opnået de højeste poster i den danske akademiske verden. Han har været dekan, formand for det humanistiske forskningsråd og præsident for Videnskabernes Selskab. Men i dag hyldes han for sin indsats inden for den klassiske filologi, hvor han rager lige så højt op. Han er i færd med at afslutte et livsværk med den kæmpestore efterforskning af klassiske manuskripters skæbne i den europæiske middelalder. Birger Munk Olsen er en af de få danske humanister, hvis navn og indsats er mere kendt internationalt end herhjemme. Det vil vi gerne råde bod på med årets pris.

Författaren Sigrid Combüchen och skulptören Lars Ekholm

Sigrid Combüchen debuterade som författare redan som 18-åring. Med romaner som Byron (1988) och Parsifal (1998) har hon nått en betydande publik och översatts till de stora europeiska språken. Hon är essäist och kritiker och författare till en biografi om Hamsun: Livsklättraren (2006). Den nyutkomna romanen Spill (2010) bär undertiteln En damroman – ett epitet som hämtats från den danske kritikern Georg Brandes; så klassificerade han en bok av Victoria Benedictsson. Ett drygt sekel senare har Combüchen använt benämningen i syfte att hedra i stället för att nedsätta. Spill har fått ett enastående mottagande. ”Combüchens tekniska kunnighet är förbluffande, hon använder en pendlande metod, där ett skeende klipps av, vi förs tillbaka i tiden för att senare återkomma till skeendet som utvecklas vidare med nya detaljer.” Så uttrycker sig en tongivande kritiker. Sigrid Combüchen är handledare och lärare vid Lunds universitets författarskola och hon lagerkransades som doctrix honoris causa 2007.

Skulptören Lars Ekholm hör hemma i Lund och finns representerad på Skissernas museum och på offentliga platser i staden och vid Kristianstads högskola. På Skånes absoluta mittpunkt står sedan i fjol ett monument med den skånskklingande titeln Mittelen. Han arbetar företrädesvis i metall med svetsteknik. Ett ännu större verk finns i Kristianstad, i anslutning till Högskolan. Ekholm var under 80-talet knuten till Danmark genom en rad projekt. För Köpenhamn och Charlottenborg gjordes verk i "flygande betong", det blev också en utställning nära Skagen (Sæby). Den största satsningen gjordes emellertid i samband med Odenses 1000-årsjubileum, 1988. Man inbjöd då femton skulptörer från Norden, som arbetade tillsammans i två månader och fyllde stadens parker: Ekholms "Nordisk sommarkväll" ställdes vid en damm i Munkemølleparken.

Mottagare av forskningspris

Lektor Kim Ryholt

Institut for Tværkulturelle og Regionale Studier, Københavns Universitet, Københavns Universitet.

Kim Ryholt er uddannet i London, Würzburg, Berlin og København som ægyptolog. Hans forskningsområde er de ægyptiske papyri og hvad disse kan afsløre om Ægyptens historie og kultur. På det center han leder, er arbejdet imidlertid tværfagligt og spænder over flere tilgange til Mellemøstens oldtidskulturer: assyriologi, ægyptologi, religionshistorie. Netop denne åbenhed og centerlederens dynamiske og imødekommende forskningsstil spiller en stor rolle i den opbygning af centrets internationale netværk, som allerede har placeret det centralt i miljøet.

Kim Ryholts egen karriere er lysende; han har allerede passeret det stadie, hvor han kunne kaldes lovende; han er i fuld gang med at opfylde alle de løfter, han gav med den tidlige monografi om den politiske situation i Ægypten cirka 1800 til 1550 før Kristi fødsel (1997). Siden da har han udgivet 3 monografier baseret på Carlsberg-papyrussamlingen og bidraget til adskillige antologier og internationale tidsskrifter (han er forfatter og i et enkelt tilfælde medforfatter til mere end 15 internationale tidsskriftbidrag fra 1990 til nu). Hans seniore fagfæller karakteriserer ham som et ’uhyre energisk og produktivt menneske, idérig og åben for samarbejde’.

Lektor Marie Källkvist

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Marie Källkvist disputerade i engelsk språkvetenskap och tillämpad lingvistik i Cambridge, Storbritannien, 1997, efter att ha tagit en M. Phil. i samma ämne och vid samma universitet år 1993. Hennes avhandling, Form-Class and Task-Type Effects in Learner English: A Study of Advanced Swedish Learners, 1999, lade en solid grund för hennes vetenskapliga verksamhet: fram till i dag har det dominerande syftet för hennes forskning bestått i att vetenskapliggöra inlärnings- och undervisningsprocesserna i främmande språk. Hennes forskning karakteriseras av en särdeles fruktbar kombination av omsorgsfullt empiriskt arbete och fräscha, stundtals djärva, infallsvinklar. Efter återkomsten till Sverige och anställning som universitetslektor i Lund (1997) kunde Marie Källkvist konstatera att den akademiska språkundervisningen i Sverige i stor utsträckning vilade på konventioner och tyckanden snarare än på evidensbaserad forskning. Hennes nästa forskningsprojekt har haft i avsikt att belysa värdet av översättning som undervisnings- och inlärningsmetod i språkundervisning på universitetsnivå. Detta projekt har avsatt flera publikationer, som mottagits väl också utanför Norden.

Marie Källkvists forskargärning är på ett ovanligt uttalat sätt sammanvävd med hennes hängivna pedagogiska verksamhet. Hon är en mycket uppskattad lärare i ämnet engelska i Lund, och hennes förmåga att integrera ny och spännande forskning i sin undervisning är en starkt bidragande orsak till den entusiasm som studenterna hyser för henne. Inom ramen för tunga administrativa uppdrag, f.n. som biträdande prefekt för Språk- och litteraturcentrum med särskilt ansvar för grundutbildningen, verkar hon för att förnya språkundervisningen på olika – men alltid vetenskapligt välgrundade – sätt.

Tidsskriftet KRITIK

De intellektuelle tidsskrifter er de uundværlige arvtagere efter kaffehusene fra den borgerlige offentligheds barndom. Her udfolder sig det offentlige ræsonnement som demokratiske stater ikke kan være foruden, her tænkes de nye ideer højt så alle kan læse med. I Danmark står KRITIK siden grundlæggelsen i 1967 for de højeste mål og den kraftigste indsats på dette område. I mere end hundredeoghalvfems tætpakkede numre har KRITIK stillet kritik og konstruktion af gamle og nye ideer til rådighed for flere generationer af almenhed. Det fastholdte sigtepunkt på litteraturen i for- og samtid har altid været opfattet så bredt at ideer er blevet opsporet hvor de fandt deres mest prægnante udtryk. Det løber samtidig som en rød tråd gennem KRITIKs historie at ideer har konsekvenser for politik, for samtidskunstens retning og udvikling og for den måde vi lever på og på den måde får KRITIK mangfoldige konsekvenser for læseren.

Regissören Peter Oskarson, dramaturgen Jan Mark och scenografen Peter Holm

Oskarson, Mark och Holm bildade Skånska teatern 1973 – en av de mest inflytelserika och innovativa fria teatergrupperna i Sverige under 1970-talet. Ett antal på den tiden unga men med tiden allt tydligare profilerade teaterarbetare knöts till ensemblen. Uppsättningar som Maria från Borstahusen, Haren och Vråken (1978) och En midsommarnattsdröm (1979) gjorde att rikspressens teaterkritiker reste till Landskrona för att följa utvecklingen vid Skånska teatern. Insceneringarna resulterade i berömmande recensioner och ett starkt publikintresse. Nästa fasta scen för dem var Folkteatern i Gävleborg (1982-1990 och 1997-2006). Experimentvilja och formförnyelse präglade dessa år. Amledo 1989 var en uppsättning som blev mycket omtalad, bland annat för att sångaren Di Leva gestaltade titelrollen. Oskarson har också varit verksam vid Orionteatern i Stockholm.

Jan Mark återvände till Skåne och Malmö Opera på 1990-talet. Tillsammans med regissören Lars Rudolfsson bearbetade han succémusikalen Kristina från Duvemåla (1995). Han har också gjort ett stort antal översättningar av dramer och musikteatertexter.

Oskarsons första försök i operagenren skedde med Hilding Rosenbergs Marionetter (1981) vid Kungliga Operan i Stockholm. Sedan dess har han svarat för uppsättningar bland annat på Drottningholm, vid Staatsoper i Stuttgart och Nationaltheater i Mannheim. Mark och Oskarson har sammanstrålat i ett flertal produktioner på Malmö Opera, bland annat med Rigoletto (1994) och Maskeradbalen (2005). Båda dessa uppsättningar har varit vitaliserande för operaintresset i Skåne och i Öresundsregionen.

I mars i år skedde urpremiären för Bo Holtens Livlægens besøg baserad på Per Olov Enquists roman med samma namn. Peter Oskarson regisserade och verkets dramaturg var Jan Mark. Författaren själv hade levererat ett libretto som sedan bearbetades av tonsättarens hustru Eva Sommestad Holten. För scenografin svarade Peter Holm, samarbetspartner till Oskarson och Mark sedan Skånska teaterns dagar. I en lysande uppsättning har detta svensk-danska team gjort suggestiv musikdramatik av en fascinerande period i den danska historien.

Mottagare av forskningspris

Lektor Marie Louise Nosch

Saxo-Instituttet, Københavns Universitet.

Marie Louise Nosch er en forsker med en omfattende international virksomhed. Hun forsvarede i år 2000 ved universitetet i Salzburg sin opsigtsvækkende afhandling The Organisation of Work in the Mycenaean Textile Industry. Efter et post doc-stipendium ved The Institute of Aegean Prehistory i Philadephia og et forskningsstipendium fra Carlsbergfondet med ansættelse på Københavns Universitet er hun fra 2005 leder af Danmarks Grundforskningsfonds Center for Tekstilforskning, CTR.

Marie Louise Nosch tildeles forskningslegatet for året 2008 for at markere sig internationalt som forsker på et felt, der stiller omfattende krav til flerfaglig viden. Arbejdet med de ægæiske inskriptioner som kilder kræver en højt specialiseret viden inden for epigrafik og filologi. I dette arbejde har hun fastholdt historikerens brede perspektiv på samfundsopbygning og samfundsfunktion, og inddraget det arkæologiske studium af materielle levn. På dette personlige grundlag har hun været organisator og inspirator for det tværfaglige Center for Tekstilforskning. Centeret er ikke bare præget af omfattende tværfaglighed, men også og især af en usædvanlig fordomsfri forening af mange perspektiver: Middelhavsverdenens indskrifter med Nordens mosefund, arkæologi og historie med moderne design, dragten som symbol og stoffet som stof.

Docent Niklas Schiöler

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Niklas Schiöler tilldelas forskningslegatet för år 2008 för bestående insatser inom svensk litteraturvetenskap. Med sin sensibelt utförda genomlysning av Tomas Tranströmers senare diktning har han bidragit till förståelsen av Sveriges internationellt mest kända poet. I sin senast publicerade monografi Begränsningens möjligheter. Svensk kortdikt från Heidenstam till Jäderlund (2007) behandlar han kort dikter av sex betydelsefulla lyriker från 1900-talet. Genom att ställa dessa parvis i ömsesidig komparativ belysning (Heidenstam-Lagerkvist, Martinson-Tranströmer, Björling-Jäderlund) utvinner han oväntade poänger. Schiöler har återkommande visat vilken spännvidd han besitter. Otvunget rör han sig mellan specialiseringens och populariseringens konträra enheter. Tranströmerstudien liksom hans båda essäböcker har väckt stor uppmärksamhet, vilket gjort honom efter frågad som föreläsare långt utanför akademien.

Mottagare av forskningspris

Ph.d. David Bloch

Saxo-Instituttet, Københavns Universitet.

David Blochs hovedfortjeneste er hans omfattende og vidtfavnende arbejde inden for filosofihistorien i oldtid og middelalder, og både på græsk og latin (plus arabiske værker oversat til latin).

Under sit overbygningsstudium besvarede David Bloch en prisopgave fra Københavns Universitet om Aristoteles’ Om tilblivelse og tilintetgørelse, og fik universitetets guldmedalje for afhandlingen, som var et fint stykke selvstændig forskning og også indeholdt den første danske oversættelse nogensinde af dette indflydelsesrige værk. En revideret og annoteret udgave af oversættelsen udkom i 2004.

Som emne for sit ph.d.-projekt valgte David Bloch Aristoteles’ Om Hukommelse. Sjældent er et antikt filosofisk værk blevet så grundigt studeret fra så mange synsvinkler af én mand. Bloch begyndte med at nyudgive teksten uden at forlade sig på tidligere udgiveres oplysninger om håndskrifternes læsemåder. Han kollationerede selv alle de 18 græske håndskrifter, som er ældre end år 1400, plus to middelalderlige latinske oversættelser, og gjorde i øvrigt det samme for Aristoteles’ skrift Om sansning. Resultatet var (1) en tekst, som virkelig var bedre end nogen tidligere trykt, (2) vigtige nye indsigter vedrørende de to afhandlingers overleveringshistorie, indsigter som i vidt omfang vil kunne overføres til mange andre aristoteliske værkers overleveringshistorie, og som endvidere kan bruges til bedre forståelse af byzantinsk intellektuel historie i bredere forstand. En massiv artikel om håndskriftstraditionen er antaget til offentliggørelse i Revue d’Histoire des Textes (som kappes med Scriptorium om titlen som det fornemste tidsskrift på håndskriftsområdet). En eller to af de fire hovedingredienser i Blochs ph.d.-arbejde ville have været nok til en særdelses respektabel ph.d.-afhandling hvorsomhelst i verden.

Der er heldigvis stadig mange unge forskere rundt om i verden, som kan behandle det ene eller det andet aspekt af filosofihistorien kompetent. Men det er et særsyn, at nogen evner smidigt at bevæge sig rundt i sprogligt og tidsligt adskilte dele af historien under fuld beherskelse af både filologi og filosofi. Takket være sine brede kompetencer har Bloch fået skabt et frugtbart samarbejde med udelandske forskere på flere forskellige felter, herunder med udgiverne af Aristoteles Latinus, et af Union Académique Internationales mest succesrige langtidsprojekter.

Professor Lars-Olof Delsing

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Lars-Olof Delsing har en stor produktion och vittförgrenade forskningsintressen, som kan grupperas i fem större ämnesområden. Det första behandlar nominalfrasens struktur, alltså lite förenklat uttryckt hur vi bär oss åt och vilka regler vi följer då vi förser substantiv med framförställda eller efterställda bestämningar. Till detta område hör avhandlingen, The Internal Structure of Noun Phrases in the Scandinavian Languages, a Comparative Study. Det andra området behandlar skandinavisk dialektsyntax, och det tredje omfattar språkhistoria och språkförändringar i äldre svenska. Arbetet inom dessa tre områden hålls samman av en gemensam teoretisk ram, nämligen den chomskyanska generativa grammatiska teorin, som bygger på antagandet att delar av språkförmågan är medfödd. Inom detta område är Delsing en internationell auktoritet. Det fjärde området behandlar språkförståelse mellan närbesläktade språk. Så sent som förra året kom en omfattande rapport om den ömsesidiga grannspråksförståelsen i Norden. Inom parentes sagt är resultaten ganska nedslående, åtminstone för den som vill att vi ska kunna kommunicera med våra danska och norska grannar utan att använda engelska.

Utöver sina mer renodlade forskningsinsatser har Delsing också lagt ner ett omfattande arbete under lång tid för att bygga upp en språkhistorisk textdatabas, ett arbete som är till gagn inte bara för honom själv, utan också för hans forskarkolleger runt om i världen.

Mottagare av forskningspris

Museumsinspektør Mikkel Venborg Pedersen

Nationalmuseet, Frilandsmuseet.

Mikkel Venborg Pedersen er ph.d. fra Københavns Universitet (1999) og siden 2003 museumsinspektør (seniorforsker) ved Nationalmuseet, Frilandsmuseet. Han er medlem af bestyrelsen for Dansk Center for Herregårdsforskning, et samarbejde mellem Aarhus Universitet, Nationalmuseet, Arkitektskolen i Århus og Gammel Estrup, Jyllands Herregårdsmuseum. Projektet er støttet af Realdaniafonden, Aarhus Universitet og Kulturarvsstyrelsen.

Blandt Mikkel Venborg Pedersens publikationer kan nævnes Ejdersted. Skitser fra et landskab 1650–1850 (2004) og Hertuger: at synes og at være i Augustenborg 1700–1850 (2005). Han har sammen med John Erichsen redigeret værket Herregården. Menneske – Samfund – Bygninger, der udgives af Nationalmuseet 2004–06 (4 bd.). Med udspring i Augustenborg-projektet har han udgivet en række artikler i internationale tidsskrifter, til dels med en markant teoretisk drejning. Specielt kan nævnes ’Cultural landscapes: spatial aspects of power and authority in the Duchy of Augustenborg’ (2001). Sammen med Ulla Kjær har han været inspektør på Nationalmuseets udstilling Herregården. 500 års drøm og virkelighed, der blev vist september 2004 till marts 2005.

Mikkel Venborg Pedersens styrke som forsker er den overbevisende integration af en mangesidig analyse. Det er et ideal i kulturhistorien, som her realiseres med stringens og elegance. Han formår at danne helheder, som metodisk spænder fra en fintmærkende mikroanalyse af enkelte personer til overordnede teorier om en europæisk kultur. Og han formår at integrere klasserne, fra fyrste til bonde, i en helhedsanalyse af sociale mønstre. Særlig perspektivrige er hans analyser af, hvordan lokale magthavere konkret skaber og vedligeholder deres status som legitime indehavere af magt.

Lektor Lars Gustaf Andersson

Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Lars Gustaf Andersson har sedan disputationen 1992 främst undervisat inom ramen för Drama-teater-film, från 1998 filmvetenskap. Under senare delen av 1990-talet utvecklade han tillsammans med Jan Thavenius det under den litteraturvetenskapliga huvudbeteckningen självständiga ämnet Kultur och medier. För sitt pedagogiska arbete tilldelades Andersson 1999 Lunds studentkårers pedagogiska pris.

Sedan 1993 är Andersson också tillsammans med professor Erik Hedling ansvarig för det filmvetenskapliga forskarseminariet. Han har självständigt handlett fyra doktorander fram till framgångsrik disputation. En viktig forskningsförmedlande merit är hans arbete med det i Storbritannien och USA utgivna filmvetenskapliga uppslagsverket Encyclopedia of European Cinema. Och ytterligare en är de cirka 200 uppslagsposter om italiensk film och litteratur Andersson författat för Nationalencyclopedin.

Anderssons doktorsavhandling Änglarnas barn. En studie i Pier Paolo Pasolinis filmer (204 s) är en analys av den för europeisk efterkrigskultur så centrale italienaren Pasolinis sista film Salò, o le 120 giornate di Sodoma(1975). Filmen diskuteras med utgångspunkt i en tradition av poètes maudits som med (homo)sexualitet och våld överskrider konventionella konstnärliga gränser. Avhandlingen är ett utmärkt uttryck för Anderssons speciella forskarsignum: det lätt överskådliga formatet, den stilistiska briljansen och den glasklara intellektuella linjen. Den belönades av Svenska Akademien med Axel Hirschs pris ”för levnadsteckningar av högt konstnärligt och kulturhistoriskt värde”.

Efter avhandlingen kan Anderssons vetenskapliga verksamhet indelas i tre fält, samtliga av hög metodisk och teoretisk relevans för den filmvetenskapliga huvudmeriteringen. Vad avser det primära filmvetenskapliga fältet har Andersson författat åtta bokuppsatser och sju tidskriftsuppsatser av varierande format. Det andra fältet avser medieteori och mediepedagogik, tätt anknutet till Anderssons pedagogiska verksamhet inom ämnet Kultur och medier. Anderssons huvudspecimen här är hans medför fattarskap (tillsammans med Jan Thavenius och Magnus Persson) i boken Skolan och de kulturella förändringarna (1999), en rapport från det av Skolverket finansierade projektet ”Skolan och den kulturella mångfalden”. Det tredje fältet är litteraturvetenskapligt med ett stort antal bok- och tidskriftsuppsatser. Andersson uppvisar en imponerande bredd och diskuterar med samma auktoritet både den amerikanska populärkulturen och det nationellt litterära.

Lars Gustaf Andersson är en mycket skicklig akademisk lärare och en framstående forskare med omfattande bredd – filmvetenskapligt, medievetenskapligt och litteraturvetenskapligt. I detta sammanhang måste också nämnas hans sex publicerade diktsamlingar.

Mottagare av forskningspris

Lektor Anita Berit Hansen

Institut for Engelsk, Germansk og Romansk, Københavns Universitet.

Anita Berit Hansen har i hele sit professionelle liv været knyttet til Københavns Universitet. Hun har fine forbindelser til Lunds fonetikere og romanister, idet hun lærte sig instrumentalfonetik ved laboratoriet i Lund og har samarbejdet med især professor Suzanne Schlyter. Anita Berit Hansens særlige indsats er at have indledt og udviklet studiet af fransk talesprogs fonetik og sociale variation ved Københavns Universitet. Under et studieophold hos Shana Poplack i Canada, blev Anita Berit Hansen vakt for sociolingvistiske metoder. Det førte videre til et stipendium, som resulterede i den med rette meget roste ph.d.- afhandling om de parisiske nasalvokaler (Les voyelles nasales du français parisien moderne. Aspects linguistiques, sociolinguistiques et perceptuels des changements en cours, forsvaret 1996). Afhandlingen blev udgivet i 1998 i den internationale monografiserie Etudes Romanes. Den er usædvanlig vidtspændende, idet den forener et studium af social variation med både et perceptionsfonetisk og et sprogforandringsperspektiv.

Anita Berit Hansen har udbygget resultaterne fra den store undersøgelse i en række internationalt publicerede afhandlinger, hvoraf vi specielt vil fremhæve den vigtige artikel til Language Variation and Change ‘Lexical diffusion as a factor of phonetic change. The case of modern French nasal vowels’ (2001). Hun har samtidig i en af sine sidste artikler udvidet sit felt ved at inddrage partiklen ‘ne’, som gøres til genstand for et studie af forandring i virkelig tid. Artiklen er publiceret i det førende franske tidsskrift Langage et Société. I det hele taget har Anita Berit Hansen publiceret sine artikler i de vigtigste tidsskrifter, lige som hun – til dels i samarbejde med andre som lektor Hanne Leth Andersen og lektor Maj-Britt Mosegaard Hansen – har været aktiv ved at arrangere seminarer og redigere og udgive rapporterne fra dem bagefter (bl.a. Le français parlé, Actes du colloque international, Université de Copenhague, du 29 au 30 octobre 1998 (2000)). Hertil skal lægges som noget karakteristisk, at Anita Berit Hansens store pligtfølelse har tilsagt hende at overtage sin del af de administrative byrder på fransk.

Lektor Verner Egerland

Romanska institutionen, Lunds universitet.

Verner Egerlands undervisning täcker ett brett fält från italiensk grammatik och skriftlig språkfärdighet till översättning, äldre text, lingvistik och språkhistoria. Hans forskning handlar dels om jämförande modern grammatik, dels om äldre italienska och språkförändring.

Egerland disputerade 1996 på avhandlingen The Syntax of Past Participles. A Generative Study of Nonfinite Constructions in Ancient and Modern Italian. Med teoretiskt avstamp i den generativa grammatiken, närmare bestämt den s.k. minimalismen, undersökte Egerland konstruktionerna sammansatt tempus och absolut perfektparticip under tre stadier av italienskan, 1300-tal, 1500-tal och 1900-tal. Genom avhandlingen och ett antal mindre arbeten som anknyter till avhandlingens tema har Egerland kommit att bli en internationell auktoritet inom det valda teoretiska paradigmet.

Avhandlingen är alltså språkhistorisk, men den behandlar inte diakrona processer, alltså själva språkförändringen och språkförändringens orsaker. I en rad senare (och i några fall ännu inte utkomna) arbeten har Egerland gripit sig an dessa frågor. Bl.a. har han intresserat sig för hur och i vilken utsträckning förändringar i det morfofonologiska systemet leder till förändringar i den syntaktiska strukturen. Kopplingen mellan variation och förändring har också behandlats i ett antal dialektstudier. Egerland har lett forskningsprojektet Norm, variation och standardisering: subjektsregeln i de romanska språken (Riksbankens Jubileumsfond) och han är sedan 1997 medarbetare i ITALANT, Grammatica dell’Italiano Antico, som syftar till att framställa en deskriptiv grammatik för fornitalienskan. I den färdiga grammatiken, som utkommer i form av en antologi, svarar Egerland för inte mindre än fem artiklar.

Vid sidan av huvudspåret i sin forskning har Egerland också ägnat sig åt översättning av Olaus Magnus historia över de nordiska folken till italienska. Dessutom har han publicerat två populärvetenskapligt inriktade arbeten om Dante.

Mottagare av forskningspris

Adjunkt Cecilie Rubow

Institut for antropologi, Københavns Universitet.

Cecilie Rubow er en ung antropolog, som udmærker sig ved sin originalitet og tænksomhed. Hun har som flere af de unge forskere bragt antropologien hjem fra de eksotiske jagtmarker, idet hun i hele sit forfatterskab undersøger den religiøsitet, som udfolder sig i hverdagens danske samfund. Forskningsmetodisk er Rubow fuldblods antropolog, feltarbejdet er som altid antropologens adelsmærke, men hendes overvejelser over feltarbejdets karakter i netop studiet af hverdagslivets religiøsitet er helt originale og formulerer nye og metodisk vigtige spørgsmål: Kan interviews være feltarbejde?

Rubow mener ja og argumenterer spændende og overbevisende for det i sit bidrag til Kirsten Hastrups store antologi Ind i verden fra 2003. På hjemmesiden om ‘Etnografi i Århus’ hedder det om legatmodtageren at: “Cecilie Rubow begyndte sit etnografistudium i Århus i 1986. Under magisteruddannelsen udførte hun i 1992 et feltarbejde om begravelser i Danmark.” Man ser det for sig, et feltarbejde om begravelser. Men i artiklen fra 2003 viser Rubow netop, hvordan interviews og traditionelt feltarbejde kan supplere hinanden. Man får simpelthen forskellige data ud af på den ene side at sidde ved en begravelse og notere ned, hvad ritualet består af, og på den anden side at snakke med de efterladte. Begge dele skal til. I et spændende afsnit af bogbidraget skriver Rubow om, hvordan hun oplevede ritualet på baggrund af de interview, hun havde haft med efterladte, som et ritual, der sikrer “kollektiv samhørighed mellem levende og mellem levende og døde, dvs. en ophævelse af døden som tabu. Ligesom samtalen kan ophæve tabuer på personlig basis, kan ritualet ophæve dem kollektivt.” (s. 238) Resultatet af magisterstudiet blev bogen At sige ordentligt farvel: om begravelser i Danmark, som udkom på det vigtige teologiske forlag Anis i 1993. Ph.d.-afhandlingen blev omarbejdet til bogen Hverdagens teologi, som udkom på samme forlag i 2000. Begge bøger har ført deres forfatter ud i en omfattende formidlingsvirksomhed. Også dette er en vigtig del af motivet for pristildelingen.

Lektor Victoria Höög

Filosofiska institutionen, Lunds universitet.

I sin forskning arbetar Victoria Höög på gränsen mellan filosofi och idéhistoria. Hennes avhandling Upplysning utan förnuft. Begär och frihet hos Thomas Hobbes, John Locke, David Hume och Montesquieu lades fram i ämnet idé- och lärdomshistoria, men har också klar filosofisk relevans. Den handlar om 1600- och 1700-talens samhällstänkare och om hur de förklarar samhällets struktur genom medborgarnas enskilda handlande på rationella grunder. Det är en noggrant genomförd historisk studie, men genom sitt sätt att behandla sambandet mellan samhällets form och människans natur kan den också sägas vara en vetenskapsteoretisk analys av samhällsvetenskapens uppkomst.

Victoria Höögs signum är att satsa djärvt på ämnen som hon anser betydelsefulla, snarare än att falla in i någon etablerad genre. Hennes avhandling är ett utmärkt exempel på detta, och resultatet blir inte bara av hög kvalitet, utan också av stort intresse för angränsande discipliner. Hon är unik i svensk idéhistoria genom sin förmåga att blottlägga det rena idéstoffet ur den historiska kontexten och därmed möjliggöra jämförelser med andra tider och andra traditioner. Utomlands finns däremot andra som verkar i samma anda, och hon har därför etablerat ett betydande internationellt kontaktnät.

I sin undervisning har Victoria Höög sedan mer än ett decennium varit huvudansvarig för Vetenskaplig grundkurs, en allmänvetenskaplig kompetenshöjande kurs för universitetets nybörjare, sedan 1993. Hennes insats här har präglats av samma personliga engagemang som i forskningen, och kursen har kontinuerligt genomgått pedagogisk nyorientering och innehållslig utveckling. Trots sitt omfattande engagemang och sin ansvarsfulla roll inom undervisningen har Victoria Höög lyckats fortsätta att bedriva forskning på hög nivå längs nya vägar.

Mottagare av forskningspris

Lektor Anne Løkke

Historisk institut, Københavns Universitet.

Anne Løkke blev cand.phil. i historie ved Københavns Universitet i 1989; og i december 1998 forsvarede hun samme sted afhandlingen: Døden i barndommen. Spædbørnsdødelighed og moderniseringsprocesser i Danmark 1800–1920 for den filosofiske doktorgrad. Siden 2002 er hun medlem af Statens humanistiske Forskningsråd.

Den videnskabelige produktion før 1998 består af artikler om delemner forud for det store disputatsarbejde, som under forsvarshandlingen og i anmeldelser er blevet modtaget med megen anerkendelse. Samtidig viser hun overbevisende evner for at popularisere sit emne i bogen Familieliv i Danmark 1600 til 1980erne (1986, revideret udgave 1997, skrevet sammen med Anette Faye). Efter disputatsen har hun blandt andet formidlet sine resultater i tre internationalt anerkendte videnskabelige tidsskrifter. I denne sommer er hun i færd med at færdiggøre sit bidrag på 100 sider om tiden 1850–1950 til værket Drømmen om Tryghed. Tusind års dansk forsikring (hvor Ole Feldbæk skriver om 1000–1850 og Steen Leth Jeppesen om 1950–2000). Anne Løkke har meget brede og frugtbare danske og udenlandske kontaktflader og smittende videnskabelige entusiasme. Hun er en forsker, faget venter sig meget af.

Lektor Cecilia Falk

Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.

Cecilia Falk blev fil. dr i nordiska språk i Lund 1993 och docent 1997. Falks undervisningserfarenheter är mycket omfattande, med insatser inom de flesta av ämnets moment och på alla nivåer från grundnivå till forskarnivå. I anslutning till undervisningen har hon utarbetat ett flertal läromedel. 1990 tilldelades hon Lunds studentkårs pris för utmärkta insatser i grundutbildningen.

Falks forskning håller mycket hög kvalitet och rör framför allt svensk syntaxhistoria. Hennes viktigaste meriter är två monografier. Den ena är avhandlingen, Non-referential Subjects in the History of Swedish, som inom ramen för den generativa grammatiken beskriver hur subjektstvånget växer fram i svenskan under tidigmodern tid, dvs. hur svenskan inte längre tillåter satser som ”tråkigt är att regnar”, utan det måste heta ”det är tråkigt att det regnar”. Utvecklingens huvuddrag är kända sedan tidigare, men Falk, som systematiskt arbetat sig igenom ett stort textmaterial, kan ge en mycket precisare beskrivning, och framför allt har hon ett djupare syfte: att lägga fram en modell för grammatisk förändring i ett språk. Med hjälp av begrepp som oberoende respektive grammatisk förändring och strukturell flertydighet lyckas hon mycket bra. Den andra monografin, Fornsvenska upplevarverb, från 1997, ansluter ganska nära till avhandlingen, även om den är något mindre teori- och modellorienterad. Boken presenterar i första hand en analys av de grammatiska egenskaperna i fornsvenskans tre huvudtyper av upplevarverb: opersonligt konstruerade, mig hungrar, subjektsorienterade, jag älskar, och objektsorienterade, det förfärar mig. Åtskilliga kan konstrueras på olika sätt eller skiftar konstruktionstyp under fornsvensk tid. Den första typen försvinner under tidigmodern tid, vilket Falk kan förklara med hjälp av en distinktion mellan syntaktiskt och lexikalt kasus och med subjektstvångets framväxt.

Utöver de båda monografierna har Falk publicerat ett femtontal mindre vetenskapliga arbeten, flera i internationella sammanhang. Allmänt kan sägas att Falk har en utomordentlig förmåga att förena mycket hög teoretisk medvetenhet med empiriskt intressanta frågor och genomgångar av stort material. Till hennes förtjänster ska också räknas en utmärkt framställningskonst, som gör även svåra sammanhang begripliga.

Mottagare av forskningspris

Lektor Frederik Tygstrup

Institut for litteraturvidenskab, Københavns Universitet.

Frederik Tygstrup, 1980–89 litteraturstudier i København og Paris, oversætter af skøn- og faglitterære tekster fra engelsk, tysk og fransk. 1989 mag.art. i litteraturvidenskab, 1991–93 kandidatstipendiat ved Institut for litteraturvidenskab, fra 1993 lektor i litteraturvidenskab samme sted. Frederik Tygstrup er uhyre central i det litteraturvidenskabelige miljø, meget søgt som ph.d.-vejleder og forelæser over hele Norden om sine foretrukne emner. Han er medlem af diverse nationale og skandinaviske forskeruddannelsesnetværk, og senest har han taget initiativ til den regionale forskerskole i de æstetiske videnskaber. Han er medredaktør af tidsskriftet Ny poetik og af bogserien Moderne tænkere.

I 2000 udgav han den meget roste På sporet af virkeligheden på Gyldendal. Bogen er en essaysamling, som bearbejder arven fra de store modernister fra forrige århundredeskifte. Tygstrup arbejder i øjeblikket på et større værk om rumkonstruktioner i litterære tekster. Frederik Tygstrup tildeles legat fra Einar Hansens forskningsfond som en opmuntring til videre virksomhed, som kvittering for hans uselviske vejledning og rådgivning af endnu yngre talenter, men først og sidst som anerkendelse af hans skarpsindige og skarpskårne indsats inden for litteraturvidenskaben båret af lige dele analytisk indsigt og artistisk følsomhed.

Docent Catharina Raudvere

Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.

I den religionshistoriska forskningen är det ovanligt att man kombinerar kompetens från så skilda områden i rum och tid som Catharina Raudvere gör, och dessutom gör det på ett så fruktbart sätt. Det ena området är norrön religion och dess ”kvardröjande effekter” i nordisk folktro, det andra gäller den nutida sufismen och dess praxis i Turkiet, där det gällt fältforskning och analys av kvinnliga dervischer från välbildade skikt i samhället.

Till det första området hör doktorsavhandlingen Föreställningar om maran i nordisk folktro (1993), men också en lång rad uppsatser och artiklar om fenomen i nordisk forntid och medeltid. Till det senare hör ett flertal uppsatser som belyser nutida sufism i Turkiet, men också andra företeelser i det turkiska samhället, särskilt när det gäller relationen mellan religion, politik och sociala förhållanden. Genusperspektivet är väl belyst när det gäller dessa kvinnor som befinner sig i spänningsfältet mellan traditionell rituell dervischpraxis och nutida islamistisk aktivism.

Förutom den omfattande och kvalitativt högtstående egna forskningen kan notera att Catharina Raudvere varit gästforskare vid University of California, Berkeley, och att hon deltagit och deltar i betydande forskningsprojekt och att hon med framgång handlett forskarstuderande fram till disputation, och att hon är en synnerligen aktiv ledamot av styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul samt Vetenskapssocieteten i Lund. De anslag hon erhållit från Wallenbergstiftelsen, HSFR och Riksbankens Jubileumsfond har givit frukt.

Mottagare av forskningspris

Lektor Jakob Skovgaard-Petersen

Carsten Niebuhr-instituttet, Københavns Universitet.

Jakob Skovgaard-Petersen har specialiseret sig i et emne, som bliver stadig vigtigere over hele Vesteuropa, nemlig islamologi. Allerede i 1989 fik han som mag.art. i religionshistorie universitetets guldmedalje for en afhandling om sufibroderskabets ritualer. Han har været tilknyttet Mellemøststudier ved Odense Universitet, men har siden 1990 været ansat på Københavns Universitet, fra 1999 som lektor. Jakob Skovgaard-Petersens disputats, Defining Islam for the Egyptian State 1997 har vakt stor international opmærksomhed, og Jakob Skovgaard-Petersen har i de seneste år fortsat sin omfattende publiceringsvirksomhed ikke bare med indsigtsfulde artikler i førende internationale tidsskrifter, men også som formidler til et større dansk publikum. Senest har han skrevet en større artikel om islam i Politikens håndbog om verdens religioner.

Professor Sven Strömqvist

Institutionen för lingvistik, Lunds universitet.

Sven Strömqvists bibliografi omfattar ett hundratal titlar, vilka på olika sätt behandlar fenomenet språkinlärning. Tonvikten ligger på barns inlärning av sitt modersmål, men Strömqvist har också behandlat olika former av andraspråksinlärning. Avhandlingen från 1984 med titeln Make-Believe Through Words. A Linguistic Study of Children’s Play with a Doll’s House beskriver utförligt hur barn i interaktion med sina mödrar lär sig att hantera samspelet mellan den verkliga världen och låtsasvärlden. De flesta barnen har lärt sig distinktionen redan i treårsåldern och många kan också resonera språkligt kring den.

En intressant grupp av Strömqvists studier behandlar inlärningen av de språkliga processmekanismer som är inblandade i skillnaden mellan talat språk å ena sidan och skrivet språk och teckenspråk å den andra. Det handlar här bland annat om hur barn och ungdomar lär sig olika tekniker för att skilja på förgrunds- och bakgrundsinformation. Strömqvist har varit ledare för ett tiotal externfinansierade forskningsprojekt, och han har byggt upp ett imponerande internationellt kontaktnät och han har varit gästforskare vid flera av världens främsta språkvetenskapliga forskningsinstitut. I Bengt Sigurds tradition vid lingvistiska institutionen i Lund har Sven Strömqvist utvecklat viktiga datorbaserade hjälpmedel.

Mottagare av forskningspris

Lektor Thomas Højrup

Institut for etnologi og arkæologi, Københavns Universitet.

Forskningsfonden vil i Thomas Højrup belønne en både original og højt respekteret forsker, hvis indsats inden for etnologien med brillans og nytænkning også har kunnet udnyttes inden for andre fagområder. Hans disputatsafhandling fra 1995 om Stats- og Livsformer: Omkring livsformsanalysens udvikling fremlægger en teoridannelse, som har været overordentlig befrugtende for tværfagligt samarbejde, både i form af regelmæssige seminarer om Strukturel dialektik og i form af vejledning af et stort antal ph.d.-stipendiater.

Selv om Thomas Højrup blandt fagfæller mest er kendt som den originale ”livsformsteoretiker”, har han også i høj grad udført empiriske studier. Han deltog i 1990erne dels i et stort projekt om Sundhed, menneske og kultur og dels leder han i øjeblikket et omfattende interdisciplinært projekt med titlen Livsformer og velfærdsstat, et kulturhistorisk og kulturteoretisk bidrag.

Professor Greger Andersson

Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet.

Greger Anderssons musikhistoriska forskning har rönt stor uppmärksamhet långt utanför den egna disciplinen och har också bidragit till att markera musikhistoriens plats inom det svenska kulturvetenskapliga samhället. Greger Andersson disputerade i Uppsala på avhandlingen Bildning och nöje. Bidrag till studiet av de civila svenska blåsmusikkårerna under 1800-talets senare hälft. Året därpå initierade han projektet ”Stadsmusikantväsendet i Sverige under 1600- och 1700-talet”, vilket han under tiden som lektor i Uppsala med stöd från forskningsrådet ensam drev under sex års tid. Detta projekt avsatte ett antal publikationer, vilkas tematik främst behandlade stadsmusikantväsendet i Skåne. Det var också ett regionalt musikhistoriskt projekt som följde, det så kallade Skåneprojektet. En regional musikhistorisk undersökning – ett projekt som främst fokuserade de för Skåne så typiska och unika så kallade härads- och sockenspelmännen samt adelns privilegierade godsspelmän.

Det är också som regionhistorisk forskare Greger Andersson hittat sin identitet. De regioner, vars musikaliska återklanger under 1900-talet fyllt hans tid är Norden och Östersjöområdet – två konkurrerande och kompletterande nordeuropeiska regioner. Det nordiska musikanslaget dokumenterades av arbetet Musiken i Norden, som utkom 1998. Och projektet ”Östersjöområdet som musiklandskap. Musiker – institutioner – repertoarer” genomfördes med Greger Andersson som projektledare tillsammans med forskare från inte bara de nordiska länderna utan också från Nordtyskland och Balticum. Därutöver har Greger Andersson med stort engagemang dokumenterat och analyserat de mycket omfångsrika samlingarna i Lunds universitetsbibliotek, vilket bl.a. resulterat i arbetet Spelglädje i Lundagård. 250 år med Akademiska kapellet i Lund. Greger Andersson är genom sin forskningstematik gediget och djupt rotad i både den lokala och internordiska regionens musikliv. Han har i hög grad i sitt nätverksbygge och genom sina projekt och publikationer bidragit till att göra musikhistorien till en etablerad kulturvetenskaplig disciplin.

Mottagare av forskningspris

Museumsinspektør Hans Henrik Appel

Statens Forsvarshistoriske Museum i København.

Trods sine unge år kan prismodtageren fremlægge en vægtig produktion. Hans speciale fra 1989: At være almuen mægtig. De jydske bønder og øvrigheden på reformationstiden blev i 1991 udgivet som bog af Landbohistorisk Selskab. Her bliver reformationens borgerkrig, Grevens Fejde, analyseret nedefra. Ved at rette søgelyset mod bønderne og det pres, de blev udsat for af kongemagt, kirke og adel, og ved at udnytte kilderne fra det barske retsopgør efter 1536, forklares de stærke sociale spændinger under den gryende økonomiske højkonjunktur, der var med til at udløse bondeoprøret.

Afhandlingen Forbrydelse og straf fra 1995 peger frem mod disputatsen Tinget, magten og æren. Studier i sociale processer og magtrelationer i et jysk bondesamfund i 1600-tallet. Det er en ambitiøs og vellykket analyse af det gamle bondesamfunds strukturer og mekanismer. Den står i gæld til engelske og kontinentale mikroanalyser og til teoribyggere som Norbert Elias, Michel Foucault og Robert Muchembled, samtidig med at den inkorporerer den nyere nordiske magtstats- og kriminalitetsforskning. Det sydvestjyske bondesamfund, der analyseres, er Skast herred, som er valgt på grund af den sjældent velbevarede række af herredstingbøger. Herredet er undersøgelsens ramme om det gamle samfunds mange forskellige sociale netværk: landsby, menighed, herskab, øvrighed og husbondevælde, og Hans Henrik Appel registrerer løbende deres reaktioner på den nye magtstat. Undersøgelsens interessante resultater er koblingen af ægteskab og fæstegårdsovertagelse, de enkelte stærke personligheders rolle inden for landsbyfællesskabet, det stigende behov for at inddrage herskabet i dets egenskab af jordens ejer, og effekterne af den fjerne magtstats ekstremt stigende krav på skatter og soldater. Ikke mindre interessant og perspektivrig er påvisningen af præstens og menighedens mæglende rolle i lokalsamfundet, den enkeltes stærke værn om sin personlige ære på hekse- og trolddomsprocessernes tid, og endelig retsvæsenets forandring fra at have været det gamle lokalsamfunds konfliktløsningsorgan til at blive den nye statsmagts disciplineringsapparat.

Professor Jan Svensson

Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.

Jan Svensson är en mångsidig forskare som utan att förlora det språkvetenskapliga fotfästet har lyckats sätta in språket och den språkliga kommunikationen i dess kulturella och historiska sammanhang. I sitt första större arbete studerade Svensson Sveriges Radios nyhetsförmedling. Han ville ta reda på vilken typ av innehåll som nyheterna bestod av, hur informationen konstruerades och hur tätt den förpackades. Det svåraste och mest fruktbara i detta arbete var att avgränsa de innehållsliga byggstenarna på ett någorlunda objektivt sätt och att för var och en av dem på ett systematiskt sätt avgöra om innehållet faktiskt påstods eller bara togs för givet. I en nyare monografi studerade han det svenska offentliga samtalet under efterkrigstiden, sådant det fördes i riksdag och tryckta medier. Han inspirerades här inte bara av teorier från språkvetenskapliga traditioner utan också av Jürgen Habermas. Den avgörande frågan var här om och i så fall den nyare mediakulturens krav på korthet och slagkraft påverkade debattens innehållsliga struktur, framför allt om det minskade utrymmet för analys till förmån för snabba utspel och slagordsmässig verklighetsbeskrivning. En besläktad undersökning gällde informationsflödet inför EU-omröstningen. Svensson demonstrerade här på ett nästan kusligt vis kvalitetsskillnaden i fråga om djup och bredd i information och analys mellan de stora dagstidningarna och dagspressen i övrigt.

För en humanistisk forskare med ambitionen att undersöka förhållandet mellan språk och samhälle blev det tidigt nödvändigt att intressera sig för kommunikationen i ett historiskt perspektiv. Svensson skrev redan på 80-talet en mycket använd akademisk lärobok om hur de samhälleliga kommunikationsvillkoren förändrats sedan Vasatiden. Han kunde därmed också skissera och ge början till en förklaring till hur det svenska standardspråket – både sättet att göra texter och själva språkbyggnaden – påverkades av de samhälleliga och kulturella omständigheterna som var en av dess förutsättningar. Just nu leder Svensson ett nationellt projekt om svensk sakprosahistoria från 1700-talet och fram till vår tid. Projektet som har sina teoretiska rötter bl.a. i den brittiska kritiska diskursanalysen, har redan avkastat en lång rad innehållsrika och tankeväckande delstudier av de många medarbetare som är knutna till projektet. Han har t.ex. nyligen själv gjort en skarpsinnig punktundersökning av hur den socialpolitiska diskursen förändrades över tid i texter om fattigvården.

Mycket annat skulle kunna sägas om Jan Svenssons skrifter och vetenskapliga verksamhet. Bilden av honom vore emellertid ofullständig om man här glömde bort att han inte bara är en framgångsrik projektledare och -pådrivare utan också en effektiv och stimulerande lärare, inte minst för studenter som skriver uppsatser och doktorsavhandlingar. Han leder ett kreativt seminarium om nysvensk texthistoria där en entusiastisk krets av kolleger och yngre forskare deltar.

Mottagare av forskningspris

Professor Peter Harder

Institut for Engelsk, Københavns Universitet.

Peter Harder studerede lingvistik og engelsk filologi ved Københavns Universitet og var fra 70-årene meget aktiv i den sprogteoretiske debat i København, specielt inden for analysen af sproglig betydning (”mening”) og sprogets kommunikative funktion. Han publicerede allerede fra 1974 artikler om disse emner med tydelig inspiration fra 70’ernes amerikanske teoretiske lingvistik. Til Peter Harders vigtigste tidlige arbejder hører monografien The Theory of Presupposition Failure, som han skrev 1976 sammen med Christian Kock, og som blandt andet er utraditionel ved at analysere kommunikative strategier hos klassiske amerikanske kriminalforfattere (Dashiell Hammett m.fl.).

I de senere år har Peter Harder snarere arbejdet inden for den af hollænderen Simon Dik udviklede funktionelle grammatik. Han har ydet en banebrydende indsats ved at integrere semantikken, analysen af det sproglige indhold, i den syntaktiske analyse af sproget. Derigennem er den funktionelle grammatik også blevet tilført værdifulde impulser fra den glossematiske sprogteori, som blev udviklet i København i 30- og 40-årene. Peter Harders hovedværk er disputatsen Functional Semantics fra 1996. Senere samme år var han medudgiver af – og bidragyder til – et bind: Content, Expression and Structure: Studies in Danish Functional Grammar, som signalerer en renæssance i forskningen inden for dansk syntaks. Peter Harder er medredaktør af det internationale tidsskrift Acta Linguistica Hafniensia.

Professor Anders Andrén

Institutionen för arkeologi, Lunds universitet.

Anders Andrén avlade doktorsexamen 1985 med avhandlingen Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. När man ser på Andréns vetenskapliga produktion kan man förvisso se tyngdpunkter, men man slås ändå av bredden. Han har intresserat sig för flera aspekter av ämnet, särskilda historiskt-arkeologiska problemställningar, metodiska frågor och också i hög grad teoretiska.

Den tidigast urskiljbara tyngdpunkten i hans forskning är urbaniseringsproblematiken. Han studerade tidigt Lunds medeltid. Sammanställningar av de arkeologiska undersökningarna och analyser av resultaten publicerades i rapporter inom projektet Medeltidsstaden 1980). Tidigt var också studien i Skånes geografi före 1230 (Städer och kungamakt – en studie i Danmarks geografi före 1230, 1983), som är en omfattande studie av den danska medeltida urbaniseringen. Den bygger på material av olika slag, där inte minst kyrkomaterialet blev betydelsefullt. Han gjorde försök till fasindelningar i stadsutvecklingen inte minst med utgångspunkt från kyrkoorganisationen i resp. städer. Den delen av hans arbete lade en ram för den fortsatta forskningen. Denna stadsarkeologiska och urbanhistoriska linje har han också beträffande hela Norden utvecklat 1989 i tidskriften Theory and Society.

Andrén har också visat stort intresse för ikonografiska problem. I en av uppsatserna (1995) förenar han sitt urbanistiska intresse med ikonografi. Genom att göra en ikonografisk tolkning av mynt från 1100-talets Danmark, där en borgbild efter tyskt mönster representerar staden, hävdar Andrén att stadsorganisationen vid denna tid var längre kommen än vad som hittills antagits och mera i takt med utvecklingen i Europa (Signs of Communities). De historiska arkeologerna har oftast som utgångspunkt haft en historisk period som man velat studera med arkeologiska material, men också med tillgängligt textmaterial och i förekommande fall bildmaterial. Andrén har vänt på detta resonemang och presenterat ett annat perspektiv, som i stället förenar de historiska arkeologierna, nämligen deras beroende av olika källmaterial och de särskilda teoretiska krav som en sådan situation ställer. Han ser inte någon principiell skillnad mellan assyriologi, klassisk arkeologi, medeltidsarkeologi eller amerikansk historisk arkeologi. Denna diskussion har han utvecklat i sitt senaste arbete Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierna (1997). Andrén har stimulerat och haft stort inflytande på den medeltidsarkeologiska diskussionen i Sverige, och han har också gjort viktiga internationella nedslag.

Mottagare av forskningspris

Professor Nils-Eric Sahlin

Utmärkande för Sahlin är kombinationen av djup och bredd. Hans avhandling handlade om fundamentala problem i beslutsteorin, en del av filosofin som studerar samspelet mellan kunskap och värderingar och som tjänar som bas för etik, samhällsfilosofi och samhällsvetenskaplig vetenskapsteori, men han har också vidareutvecklat temat i tillämpade sammanhang, framför allt inom riskforskning. Därutöver har han främst sysslat med kunskapsfrågor och lett flera internationella seminarier om den s.k. kognitiva revolutionen och om kreativitet. Dessa har också resulterat i publikationer. En följd av hans starka konstintresse är att han även utvidgat dessa frågeställningar till i vilken mån olika konstarter kan sägas fungera som kunskapskällor. Han är också en av de få i Sverige som gjort internationellt uppmärksammad filosofihistorisk forskning. Hans bok om Ramsay har fått mycket beröm och speglar i sig en stor bredd, eftersom den behandlar hela Ramsays mångfasetterade filosofi.

Mottagare av forskningspris

Lektor Gunner Lind

Historisk institut, Københavns Universitet.

Under magisterkonferensstudiet i historie modtog Gunner Lind Christian Paulsen-prisen for en afhandling om industrilokaliseringen i den danske provins 1855–1882. Hans to afhandlinger fra 1983 om nordisk udenrigspolitik ved midten af 1700-tallet har ligeledes deres baggrund i studietiden. Efter konferensen har forskningen imidlertid været centreret om 1600-tallets danske historie med særligt henblik på udviklingen af den tidlige danske hær. Emnet er officerskorpsets formering og sociale struktur, og materialet underkastes en idérig analyse med sikkert blik for tidens komplicerede samfundsmønstre og dens normer. Det bør i den forbindelse nævnes, at han med stor beredvillighed og hjælpsomhed har stillet sine edb-kundskaber til rådighed for kolleger og studerende, samt at han løbende har opbygget et værdifuldt og internationalt net af kontakter inden for historisk relateret edb-forskning.

I 1994 forelå disputatsen Hæren og magten i Danmark 1614 – 1662, der overbevisende demonstrerer dels den gradvise opbygning af en stående hær med et professionelt officerskorps af såvel adelige som ikke-adelige, dels den bagvedliggende magtkamp mellem konge og rigsråd. Foruden den foreliggende danske og internationale litteratur bygger undersøgelsen på et omfattende og disparat arkivmateriale og på en bibliografisk interessant samling af samtidige europæiske tryk. Efter disputatsen har Gunner Lind bland andet engageret sig i udarbejdelsen af en engelsksproget håndbog i prosopografi (kollektiv biografi). Forskningsmæssigt har han knyttet sig til det internationale miljø omkring den fremtrædende amerikanske social- og kulturhistoriker Charles Tilly. Her bidrager han med projektet Military and Civilians in Modern Europe (1500 – 1900).

Mottagare av forskningspris

Lektor Jan-Olof Svantesson

Institutionen för lingvistik, Lunds universitet.

Jan-Olof Svantesson har etablerat sig som en auktoritet inom östasiatisk lingvistik, typologi och fonologi. Han har innehaft en forskartjänst på HSFR i monkhmerlingvistik.

Svantesson har speciellt arbetat med den lexikala sidan av kammuspråket och ett kammu-engelskt lexikon beräknas snart vara färdigt för publicering. Detta lexikon kan också utgöra en grund för utarbetandet av ett praktiskt användbart skriftspråk för Kammu i Laos, grundat på lao-alfabetet.

Svantesson har publicerat ett 50-tal arbeten bortsett från läroböcker som Språk och skrift i Öst- och Sydöstasien och Världens språk (redaktör tillsammans med Karina Vamling) samt ett stort antal artiklar för Nationalencyklopedien. Ur språkvetenskaplig synpunkt är Östasien ett mycket intressant område redan på grund av att det talas över 500 olika språk där från åtminstone sex olika språkfamiljer. De flesta av dessa språk är otillräckligt kända och man kan ännu finna språk som inte beskrivits tidigare som t.ex. språket ”U” som Svantesson var den förste att beskriva. De östasiatiska språken är värda att beaktas mera i teoretisk och typologisk språkforskning, det har Svantesson bl.a. visat genom sina uppmärksammade arbeten om tonogenes, dvs utvecklandet av toner i språk.

Svantessons avhandling handlar om fonologi och morfologi i Kammu. Han utredde och förklarade bl.a. de regelbundna tonförändringar som uppträder vid tillägg av vissa prefix eller infix. I avhandlingen undersökte han också de speciella typer av expressiva ord (ideofoner) som finns i Kammu kännetecknade av reduplikation. Han utvecklade en intressant processmodell för att kunna beskriva dessa fenomen. Avhandlingen har fått mycket goda recensioner. Fonologisk teori har alltid intresserat Svantesson och han är väl orienterad i både äldre och modern fonologisk teori. De östasiatiska språken har givit honom rika möjligheter till intressanta tillämpningar, och han har publicerat flera arbeten inom teoretisk fonologi i välrenommerade tidskrifter. Till sin fonologiska kompetens kan Svantesson lägga kompetens i experimentell fonetik, spektrografi, akustik, perception etc., och han har publicerat flera arbeten där han undersökt språkljud eller toner med hjälp av avancerad modern talanalys. Svantesson har en bred kompetens som också omfattar östasiatiska skriftsystem, syntax, semantik (aspekt och tempus) och släktskapsterminologi.

Mottagare av forskningspris

Lektor Frans Gregersen

Institut for Nordisk Filologi, Københavns Universitet.

Frans Gregersen er af flere grunde en af de førende skikkelser inden for kredsen af yngre danske sprogforskere. Han har beskæftiget sig med universitetshistorie og faghistorie og været forfatter eller medforfatter til flere bøger inden for denne emnekreds. Hans disputats, om sociolingvistikkens mulighed eller umulighed, beskæftiger sig på utraditionel måde med de førende paradigmer inden for nyere sprogvidenskab, i særdeleshed strukturalismen, og med den brydning mellem modstridende synspunkter på sprogvidenskaben, der har fundet sted i Danmark.

Frans Gregersen har selv fundet sig et ståsted i forhold til paradigmerne. Med udgangspunkt i en almenlingvistisk uddannelse og en bred videnskabsteoretisk og idehistorisk viden har han placeret sig i en position som eklektisk sociolingvist med tilhørsforhold i det dialektologiske miljø ved Københavns Universitet. Det er ganske naturligt, at han for nogle år siden var en af initiativtagerne til – og senere en af dem der administrerede – et stort projekt under Statens humanistiske Forskningsråd med det formål at beskrive moderne dansk talesprog i dets variationer. Frans Gregersen har også som dynamisk sekretær for Lingvistkredsen i København været en væsentlig faktor i det sprogvidenskabelige liv ved Universitetet; her har hans meget omfattende personkendskab inden for den lingvistiske verden været af stor betydning. Humaniora, og i særdeleshed sprogfagene, kom ind i alvorlige kriser i Danmark i de år, hvor man ramtes af stadige nedskæringer. Frans Gregersen er en af de personer, der har gjort den mest energiske indsats for at holde fanen oppe inden for dansk universitetsliv, og han har samtidig kunnet overkomme at beskæftige sig med en meget bred kreds af emner og at opnå en position som original og selvstændig sprogforsker.

Mottagare av forskningspris

Redaktør Anne Knudsen, Weekendavisen

Anne Knudsen begyndte sin karriere med en magisterafhandling om Algeriet. Det var i 1981. Samme år valgtes hun til formand for Antropologforeningen i Danmark. Hun var kandidatstipendiat på det daværende Institut for Etnografi og Antropologi 1982–1985 og forskningsstipendiat ved Det humanistiske Forskningscenter på Københavns Universitet 1987–1990. Anne Knudsen tilhører en yngre generation af danske antropologer, som efter 1970’ernes smag for højtflyvende teori har generobret feltarbejdets primat i antropologien, men nu på baggrund af en bevidsthed om historiske problemer og derfor suppleret med arkivstudier.

I den meget roste disputats En ø i historien. Korsika. Historisk antropologi 1730-1914, (1989), har Anne Knudsen forlagt sine feltstudier til Korsika. Familie, ejendom og politisk tilhørsforhold har traditionelt spillet en afgørende rolle i det korsikanske samfund. Anne Knudsen viser, hvordan vendettaens kultur bygger på aftaler, troværdighed og tillid. I et samfund, hvor der ikke er en højere statsmagt til at garantere alliancer og straffe evt. aftalebrud, blev det afgørende at stå ved sit ord. Anne Knudsen har for nylig udgivet arbejdet Kulturelle verdener. Kultur og kulturkonflikter i Europa. hvor hun sammen med Lisanne Wilken (1993) har belyst de kulturelle forskelle, men også de mange fælles træk, inden for vores eget kulturområde. Anne Knudsen får endelig også prisen for sin store formidlende indsats inden for faget antropologi. Hun har været medstifter og fra starten redaktør af det vigtige antropologiske tidsskrift Stofskifte.

Mottagare av forskningspris

Professor Anders Palm

Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

Redan i sin doktorsavhandling från 1976, Kristet, indiskt och antikt i Hjalmar Gullbergs diktning, framträder Anders Palm som en samtidigt metodiskt medveten och poetiskt sensibel forskare. De tre motivkretsar han valt att belysa har skenbart inte mycket gemensamt. Men vad Anders Palm lyckas visa är, hur under de skiftande mytiska förklädnaderna samma grundmönster träder i dagen. Genom hela sin diktning brottas Hjalmar Gullberg med samma existentiella problem: utvaldhet och förkastelse, lidande och lidelse, jagkänsla och anonymitet. För att uttrycka tillvarons motsatser söker han sig till myter ur olika kulturkretsar, kombinerar och varierar dem. Han maskerar med deras hjälp sina egna drag – för att till sist i slutfasen rycka bort masken från det nakna ansiktet.

I sin nästa bok, ”Möten mellan konstarter” från 1985 har Anders Palm ställt frågor om olika konstarters växelverkan och samverkan. Han ger i ett inledande kapitel en lärorik exposé över hur forskningsområdet, benämnt comparative arts, först sent på 1900-talet konstituerats inom tysk och anglosachsisk vetenskap med enstaka nedslag också i svensk estetisk forskning. Hur text, musik och dans interagerar belyser han i ett kapitel om Fredmans Epistlar förvandlade till balett i Bournonvilles Danmark. Hans nästa exempel är hämtat från Hjalmar Söderbergs diktarverkstad. En av sina noveller omarbetar Söderberg först till drama, sedan till film i tyst dialog med den Ibsen som skrev Et dukkehjem. En av Anders Palms referenspunkter alltsedan hans tid som svensk universitetslektor vid Köpenhamns universitet är dansk litteratur, dansk litteraturhistoria och litteraturteori. I det tredje kapitlet av sin bok om konstarternas möte får han tillfälle visa, hur modernism på bred front, inom alla konstarter kom till Danmark, lanserad i tidskriften Klingen.

Mottagare av forskningspris

Lektor Sten Ebbesen

Institut for Græsk og Latinsk Middelalderfilologi, Københavns Universitet.

Sten Ebbesens store viden om græsk har sat sig spor i lærebøger om klassisk og moderne græsk; men hans egentlige indsats ligger inden for middelalderens filosofihistorie og idéhistorie. Ebbesen blev tidligt optaget af middelalderlig filosofi og dennes forhold til den klassiske græske filosofi. Han skrev disputats i 1981, et trebindsværk Commentators and Commentaries on Aristotle’s Sophistici Elenchi om middelalderlige kommentarer til et af Aristoteles’ skrifter om logiske fejlslutninger. Her, ligesom i flere senere arbejder bl.a. om Aristoteles-receptionen, viser Ebbesen sin helt usædvanlige indlevelse i den lærdomstradition der strækker sig fra antikken over senantikken og op gennem middelalderen, og sin store evne til at gøre middelalderens tænkning levende.

Når det gælder danske forfattere inden for den middelalderlige filosofi, har Ebbesen ydet en stor indsats som redaktør af serien Corpus Philosophorum Danicorum og som udgiver af flere bind i denne serie. Disse og hans mange andre skrifter om middelalderlig tænkning, vidner om høj kompetence som filolog (bl.a. med den grundige viden om latin, som desværre efterhånden er sjælden), og de vidner ikke mindst om en omfattende viden om middelalderens skrifter og en sjælden indlevelse i den middelalderlige logik, teologi og sprogfilosofi. Han placerer sig centralt i hele den nyvurdering af den middelalderlige skolastik og tænkning i det hele taget, som er sket i de senere år, og som han selv har ydet vægtige bidrag til. Hans fornemme internationale placering viser sig bl.a. ved, at han er en af forfatterne i The Cambridge History of Later Medieval Philosophy fra 1982. Han har ydet banebrydende forskning på et felt, som man kunne tro var gennempløjet for længst, men som stadig aflokkes nye fund og nye tolkningsmuligheder ikke mindst takket være Ebbesen. Hans forskning forener det bedste i den traditionelle filologiske skoling med en ofte radikal nyvurdering af middelalderens bidrag til tænkningens historie.